Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
hade hon rätt. Bankiren hade krossat henne med
sin majestätiskt faderliga godhet omvandlad — i
fantasien — till vrede. Kerrman genom sin
hals-starrighet. Hon klämdes till döds mellan
obarmhärtigt hårda sköldar. Emellertid var det ljuvt att
dö för Jonas; all bitterhet, som fanns i detta
moraliska dödsfall, riktades mot den stackars pappan.
Kärleken gör underverk, när det vill sig rätt väl
eller illa. Den sansade, förståndiga, smått prosaiska
Helen begrät ren sitt »skövlade liv».
Alltså icke utan orsak påpekade Jonas att de i
dessa upphetsningens dagar kunde ha nog av sin
egen rörelse och avstå från den teatraliska. Men
han tog fel. Den »fallna» flickan ville spegla sig.
Nu finns det ju »fördelaktiga »speglar och åter
andra, som vanställa. Det Dumaska dramat må väl
anses vara en fördelaktig spegel för en stor
kategori kvinnor, vare sig de »fallit» så som Helen eller
så som den stackars Marie Duplessis. Det känns
välgörande att hos »en av dessa varelser» upptäcka
andliga skönhetsvärden. Och Helen sa till sin vän:
Jonas, gör för en enda gångs skull som jag ber
dig utan att bråka. Jag vill se Kameliadamen.
Ja, då så! sa Jonas. Men låt bli att knuffas
när jag somnat!
Han kunde skämta, den uslingen!
Emellertid var han inte så karsk som han såg ut.
Så snart dagen för bankirens ankomst blivit
tillkännagiven, ämnade han lämna pensionatet. Och
sen — aldrig mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
