Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
er sin fästman. Hur vill ni att jag ska förklara
det?
Fråga er dotter! Jag kallar inte henne fästmö.
Åtminstone inte så att folk hör det.
Aha! Aha! utropade bankiren med en inkvisitors
sataniskt listiga tonfall och grin. Då folk hör! Och
får jag fråga: Då folk inte hör?
Det angår ingen!
Inte det? Inte ens hennes far? En far har vissa
rättigheter, herr Kerrman. Dessutom har han långa
öron. Det händer, att han hör mer än visst folk
tror. Jag har mycket långa öron, herr Kerrman!
Det har åsnan också, inflikade Jasesonen.
Bankirens vänstra hand återtog än en gång sin
plats på ryggen. Men blott för några minuter.
Snart stacks den in under Kerrmans arm och
Bourmaister yttrade helt försonligt:
Jag vill öppet säga er, Kerrman, att ni
personligen på mig gjort ett oväntat sympatiskt intryck.
Olyckligtvis givs det ju vissa släktförhållanden —
Ynglingen avbröt obehärskat:
Vad tusan vet ni om mina släktförhållanden ?
Åhå — åhå — stammade den förbluffade gamle,
något råkar jag väl veta — — —
Jaså det gör ni? Verkligen? Ja, när jag
tänker mig om, så minns jag mycket väl alla kära
släktbjudningar hos Bourmaisters. Vad mor och jag
blevo omhuldade! Alla de gånger jag plundrade
gran hos mina små rara kusiner! Och inte sant —
ni har väl redan skrivit till den kära fru Kerrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
