Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Areal av olika ägoslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
AREAL AV OLIKA ÄgOSLAg.
larna av Norrbottens län. Den största omfattningen har uppodlingen
överhuvud taget nått på slättbygderna, där en starkt kalkhaltig lera eller sedimentära
jordarter med lätthet låtit sig uppodlas, varemot den karga och hårdbrutna
moränen i skogs- och bergsbygderna i hög grad försvårat odlingsarbetet.
De tre slagen av äng upptaga tillsammans 3*1 % av landarealen, växlande
mellan å ena sidan endast 0*6 % i skogs- och fjällbygden i Kopparbergs län och
den utanför silurområdet liggande delen av Jämtlands län samt å andra sidan
!6’3 % för Falbygden i Skaraborgs län. Ängens betydelse för jordbruket
åskådliggöres dock bättre genom en jämförelse med åkerarealen, varvid det visar sig,
att i genomsnitt för hela riket på 100 hektar åker komma 34 hektar äng.
Sistnämnda jämförelsetal växlar emellertid i hög grad i olika delar av landet. På
de skånska slättbygderna stannar detsamma vid omkring 5 hektar, i de centrala
delarna av det sydsvenska höglandet är det däremot mer än tio gånger så
stort, och i de inre delarna av Västerbottens och Norrbottens län är
ängsarealen omkring sju gånger så stor som åkerarealen.
Vill man erhålla ett sammanfattande mått på den areal, på vilken
jordbruket väsentligen bygger sin produktion, är det emellertid, på grund av åkerns
och ängens olika avkastningsförmåga, icke lämpligt att utan vidare
sammanräkna de båda ägoslagens arealer. Trakter, där ängsmarker med sin i
allmänhet låga avkastning dominera, skulle därvid i jämförelse med gamla
jordbruksbygder komma att framstå med rikare tillgång på jordbruksjord, än som
med hänsyn till produktionens omfattning vore berättigat. Innan en dylik
sammanräkning äger rum, synes det därför riktigt, att ängsarealen reduceras
efter dess värde i förhållande till åkern. Ett uttryck för ägoslagens inbördes
värde, som synes kunna användas vid denna reduktion, är de vid 1928 års
allmänna fastighetstaxering framkomna värdena per hektar för åker, slåtteräng,
ordnad betesäng och annan betesäng. Uträknas med ledning härav
förhållandet, i procent, mellan värdet av åker och de olika slagen av äng, och
reduceras ängsarealerna med användande av dessa procenttal, blir den reducerade
jordbruksarealen inom varje län följande:1
1 Tör de särskilda länen hava uträknats följande relativtal, som angiva värdet av de olika
slagen av äng i procent av åkerns värde och som därefter använts vid omräkning av ängsarealerna
till reducerad jordbruksareal:
Län [-Slåtteräng-] {+Slåtter- äng+} Ordnad
betesäng Annan
betesäng
% % %
Stockholms län . 30-3 54-0 18-8
Uppsala > .32*8 55-1 25’2
Södermanlands > . 19-4 48-7 18-4
Östergötlands > . 29*7 49-7 26-6
Jönköpings . 26-8 44-4 16’3
Kronobergs > . 23-1 25-9 10-9
Kalmar 1 . 31-2 37*8 181
Gotlands > . 68-4 36-5 260
Blekinge > . 24-9 269 16-4
Kristianstads ) - 47-6 35*1 16-5
Malmöhus > . 68-0 62-2 . 28*9
Hallands Göteborgs o. Bohus i . 14-8 . 43 5 ÖM 45-8 130 20’7
Älvsborgs län . . 28*4 22-3 15 3
Skaraborgs > . . 28 8 30*4 17*2
Värmlands > . . 23*2 28 7 181
Örebro > . . 19 6 49 7 17 G
Västmanlands > . . 19*4 54’ 1 16 8
Kopparbergs > . . 6 7 7*0 8*8
Gävleborgs > . . 8l 15*3 5*2
Västernorrlands > . . 12l 16’9 65
Jämtlands > . . 15 7 13*5 6*4
Västerbottens > . . 5*8 11*5 23
Norrbottens > . . 8’9 12*0 5’7
Rikets landsbygd 15*9 37*5 12*7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
