Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Åkerjordens användning - Huvudresultat; jämförelse med tidigare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
ÅKERJORDENS ANVÄNDNING,
sin areal minskad med 83 000 hektar, eller i det närmaste lika mycket. Den
sammanlagda höstsädsarealen har alltså bibehållit sig praktiskt taget
oförändrad.
Den ökade höstveteodlingen har, såsom av tab. F närmare framgår, gjort sig
gällande i alla delar av södra och mellersta Sverige. Vid 1927 års räkning
upptog höstvetet större areal än höstrågen icke endast i Malmöhus län utan
även i Östergötlands, Södermanlands, Stockholms, Uppsala och Västmanlands
län, där veteodlingen relativt taget t. o. m. gjort betydligt större framsteg
än i det skånska länet. Även på det sydsvenska höglandet och i västra Sverige
har höstveteodlingen relativt sett gått starkt framåt och i åtskilliga län fått
sin areal mer än fördubblad, ehuru där höstrågen alltjämt upptager en större
areal.
ökningen i höstveteodlingen i södra och mellersta Sverige har till
övervägande del skett på höstrågens bekostnad, och den sammanlagda höstsädsàrealen
har sedan 1919 i de flesta län icke undergått några nämnvärda förändringar»
Endast i Kalmar, Blekinge och Kristianstads län, där höstsädsodlingen har den
största relativa omfattningen, kan en viss tendens spåras till inskränkning i
höstsädsarealen.
I de norrländska länen har höstsädsodlingen sedan år 1919 undergått en helt
annan utveckling, i det att både höstvete och höstråg där fått sin areal starkt
minskad, och detta i allt högre grad, ju längre man kommer mot norr. Så har
arealen för höstråg gått tillbaka i Västerbottens län från 807 till 225 hektar
och i Norrbottens län från 500 till 133 hektar.
Den under senare år inträffade förskjutningen i höstsädsodlingen från
höstråg till höstvete synes så betydelsefull, att den kan förtjäna att något närmare
skärskådas. För detta ändamål meddelas i tab. G en översikt över de båda
höstsädesslagens procentiska andelar av hela åkerarealen vid brukningsdelar
av olika storlek inom fyra jordbruksbygder i södra, västra och östra Sverige.
Det framgår av tabellen, att övergången från höstråg till höstvete gjort sig
gällande inom praktiskt taget alla storleksgrupper av brukningsdelar, ehuru
densamma framträder med olika styrka vid det större och mindre jordbruket.
Vid de stora gårdarna, som i den största utsträckningen hava sin produktion
inriktad på försäljning, har omläggningen varit mera genomgripande än vid
de små. Ett annat drag, som framträder i den nämnda tab. Gr, är den tydligt
framträdande olikheten mellan stora och små brukningsdelar i avseende på
utvecklingen av hela höstsädsarealen. På slättbygderna i Malmöhus, Skaraborgs
och Östergötlands län framträder vid småbruken en tydlig tendens till
inskränkning av höstsädsodlingen, medan utvecklingen vid de medelstora och större
gårdarna gått i rakt motsatt riktning. I Uppsala län är det endast de allra största
gårdarna, som ökat sin höstsädsareal, under det att densamma inom alla andra
storleksgrupper blivit inskränkt.
Vårveteodlingens utveckling har inom skilda delar av landet gått i
helt olika riktning. Denna odling, som före världskriget endast haft obetydlig
utbredning, ökades raskt i omfattning under åren 1917, 1918 och 1919,
huvudsakligen på det sydsvenska höglandet och i vissa i avseende på jordmånen mind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
