Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Åkerjordens användning - Huvudresultat; jämförelse med tidigare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huvudrestjltat; jämförelse med tidigare år.
33
re gynnade delar av södra och mellersta Sveriges slättbygder. Under åren mellan
1919 och 1927 har den totala vårvetearealen i hela landet undergått endast en
jämförelsevis obetydlig ökning från 30 000 till 32 000 hektar, men en närmare
undersökning ådagalägger en tydlig förändring i denna odlings hela karaktär.
I förutnämnda trakter med övervägande mager jordmån, dit vårveteodlingen
förut huvudsakligen varit lokaliserad, har densamma gått starkt tillbaka,
varemot vårvetet i stället vunnit starkt ökad utbredning på de bördigare jordarna
i vissa av södra och mellersta Sveriges slättbygder. Inom alla skogsbygder
tillsammantagna i södra och mellersta Sverige har arealen för vårvete minskats
från 16 300 hektar år 1919 till endast 11 400 hektar år 1927, medan samtidigt
på slättbygderna i samma delar av landet vårvetets areal ökats från 13 800 till
20 300 hektar. Särskilt stark har ökningen varit på Östgötaslätten (från 700
till 5 600 hektar). I Norrland synes den redan förut obetydliga
vårveteodlingen på väg att alldeles försvinna. -— Även i fråga om vårvetet är det de
större gårdarna, som visa de största förändringarna. År 1919 bedrevs vår
veteodlingen övervägande vid de mindre brukningsdelarna. Numera hava dessa
starkt inskränkt sin odling, och i stället har vårvetet fått ökad användning vid
de stora gårdarna.
Även kornodlingen har under senare år undergått mycket stora
förändringar. I stora delar av landet ökades kornarealen under världskriget icke
obetydligt, men sedan har densamma på många ställen reducerats till mindre än
hälften i trakter, där jord och klimat icke äro lämpliga för odling av det
tvåradiga maltkornet. Särskilt i Östergötlands län synes kornet i stor utsträckning
hava utträngts av vårvetet. Den omfattande kornodlingen på Gotland har
däremot bibehållit sig i det närmaste oförändrad, och på slättbygden i Malmöhus
län har kornarealen t. o. m. något ökats. I Norrland, där kornet av klimatiska
skäl är huvudsädet, har dess areal i alla län gått tillbaka.
Under krigsåren gick man i ganska stor utsträckning över från havre till
blandsäd. Efter denna tid har för landet som helhet havrearealen bibehållit
sig i det närmaste oförändrad vid omkr. 700 000 hektar, medan åter blandsäden
gått tillbaka från 261000 till 228 000 hektar. Utvecklingen har emellertid
även i detta fall varit något olikartad i skilda delar av landet. Den
omfattande havreodlingen i västra Sverige har gått något tillbaka, varemot densamma i
östra Sverige visar tendens till ökning. I Norrland har den minskade
kornodlingen ersatts av en ökad havreodling.
Även ärtodlingen har, efter en stark ökning under perioden 1914—1919,
återgått till samma omfattning som före kriget, och en liknande utveckling har
odlingen av p o t a ti s och foderrotfrukter undergått. Arealen för
potatis var 1927 t. o. m. något mindre än år 1914. Vad foderrotfrukterna beträffar,
visa de mindre brukningsdelarna i allmänhet en utveckling, som är rakt motsatt
de medelstora och större gårdarnas. Vid småbruken kommer på
foderrotfrukterna en ökad andel av hela åkerarealen, varemot bondgårdar och herrgårdar visa
minskning, som i vissa fall är ganska stor.
Ingen gren av växtodlingen har under det sista årtiondet varit underkastad
så stora och hastiga omvälvningar som sockerbetsodlingen. År 1922
3—293134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
