Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Åkerjordens användning - Åkerjordens användning vid brukningsdelar av olika storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
ÅKERJORDENS ANVÄNDNING,
varje län och naturligt område brukningsdelarna fördelats på ett antal
storleksgrupper efter åkerarealens omfattning, och för varje dylik storleksgrupp
meddelas uppgifter om arealen för de särskilda växtslagen. Med något
fullständigare redovisning för arealanvändningen men för samma storleksgrupper
framläggas i tab. 7 motsvarande uppgifter i sammandrag dels för slättbygder
och skogsbygder i södra och mellersta Sverige samt för Norrland, dels för
hela landet, varjämte omstående texttabell I innehåller en översikt i relativa
tal för samma områden.
Beträffande de särskilda växtslagens relativa omfattning vid brukningsdelar
av olika storlek torde som kommentar till sistnämnda tabell följande förtjäna
framhållas.
Redan i fråga om höstvetet möter ett exempel på huru växlande
åkerjordens användning kan vara vid brukningsdelar av olika storlek. På södra
och mellersta Sveriges slättbygder, dit höstveteodlingen till huvudsaklig del
är lokaliserad, framträder en stark stegring i procenttalen för detta sädesslag
från de minsta till de största brukningsdelarna. Vid de förstnämnda upptager
detsamma endast några få procent av hela åkerarealen, och först vid
brukningsdelar med 5—10 hektar åker uppgår motsvarande tal till 4*7 vid de
medelstora gårdarna inom de tre följande storleksgrupperna till resp. 6’2, 7*9 och 9*2 %
samt vid de större gårdarna med 50—100 och över 100 hektar åker till 9*8 och
10-7 %. En liknande tendens kan iakttagas för skogsbygderna i södra och
mellersta Sverige, ehuru procenttalen där genomgående äro avsevärt lägre. Även
vårvetet odlas i åtskilligt större omfattning vid de stora än vid de små
brukningsdelarna.
Medan vetet är det förhärskande höstsädesslaget vid de större gårdarna, driva
de medelstora och små brukningsdelarna övervägande odling av höstråg,
och procenttalen för detta sädesslags andel av hela åkerarealen visa därför en
motsatt tendens mot siffrorna för höstvetet med de högsta talen för de små
och medelstora brukningsdelarna och därefter tillbakagång, allteftersom
gårdarna bliva större.
Den ur flera synpunkter viktiga frågan om brödsädsodlingens
omfattning vid det större och mindre jordbruket belyses av den kolumn i tab. I,
som anger summan av procenttalen för vete och råg. Vid de minsta
lägenheterna, med högst 0*25 hektar åker, odlas endast obetydligt med brödsäd, och
den härför använda arealen upptager i genomsnitt för hela landet endast 3*9 %
av samma lägenheters hela åkerareal, varefter motsvarande procenttal oavbrutet
stiger till 17*4 % vid de största gårdarna. Samma stegringstendens framträder
även, om man särskilt betraktar slättbygderna i södra och mellersta Sverige,
ehuru, bortsett från de minsta lägenheterna, motsatsen mellan stora och små
brukningsdelar icke är så stark, som genomsnittstalen för hela landet synas
giva vid handen. För övrigt är ställningen i detta avseende Överallt ingalunda
likartad. I östra Götaland, där brödsädsodlingen drives i sin största
omfattning, såväl som på större delen av det sydsvenska höglandet och västra Sveriges
slättbygder har brödsädsodlingen ungefär samma omfattning vid små som viel
stora brukningsdelar, varemot på slättbygderna i Malmöhus och Östergötlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
