Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Husdjuren - Redogörelse för varje särskilt djurslag: ålder, kön och geografisk fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
HUSDJUREN.
och mellersta Sveriges slättbygder funnos år 1927 endast 9*3 får på 100 hektar
reducerad jordbruksareal. I skogsbygderna i samma delar av landet, där
fårskötseln bättre hävdat sin ställning, utgjorde motsvarande medeltal 261,
och i Norrland uppgick detsamma till 42’9. Bland slättbygderna intaga
likväl Öland och Gotland en undantagsställning med ett relativt stort antal får.
Geta vein har i ännu högre grad än fåra vein undanträngts i de flesta
delar av landet och spelar numera någon nämnvärd roll endast i de inre
delarna av Dalarne och Norrland. Skogs- och fjällbygden i Kopparbergs län
har 54*7 getter på 100 hektar åker och äng, för Jämtlands län uppgår samma
relativa tal till 33*6, för inlandet i Västernorrlands län till 361 och för det
inre av Västerbottens län till 26*4. I det inre av Norrbottens län likasom i
hela Norrlands kustland har däremot getaveln numera en obetydlig
omfattning.
Svinskötseln drives i den utan jämförelse största omfattningen på
den skånska slättbygden och den sydsvenska mellanbygden, framdriven av
god tillgång på lämplig föda, som till stOT del erhålles från den högt
utvecklade mejerihanteringen och den omfattande potatisodlingen. I Kristianstads
län uppgår antalet svin på 100 hektar jordbruksareal till 88*5, i Malmöhus
län till 73*9. Andra områden med jämförelsevis stor svinstam i förhållande
till ägovidden äro Hallands och Blekinge län med resp. 60*8 och 50*8 svin på 100
hektar. I hela Norrland är däremot svinaveln mycket obetydlig.
Motsvarande relativa tal överstiger där endast för Gävleborgs län 20 och stannar för
inlandet i Norrbottens län så lågt som vid 4*3.
Ett mått på fjäderfäskötselns relativa omfattning i olika delar
av landet lämnas i följande tablå, där antalet fjäderfän är sammanställt med
antalet personer av den jordbruksidkande befolkningen:
Antalet fjäderfän på 100 personer av jordbruksbefolkningen inom varje län.
Stockholms stad .... 139
Stockholms län . . . 339
Uppsala > ... 356
Södermanlands > ... 310
Östergötlands » ... 381
Jönköpings > ... 331
Kronobergs > ... 335
Kalmar > ... 344
Gotlands > ... 909
Blekinge län . . 428
Kristianstads > . . 812
Malmöhus > . . 905
Hallands > . . 739
Göteborgs o. Bohus » . . 568
Älvsborgs > . . 372
Skaraborgs > . . 495
Värmlands > . . 222
Örebro > . . 332
Västmanlands län . . . 271
Kopparbergs > . . . 125
Gävleborgs > ... 137
Västernorrlands > . . . 111
Jämtlands > . . . 85
Västerbottens > . . . 52
Norrbottens > . . , 17
Hela riket 366
Skillnaden i fjäderfäskötselns omfattning är, såsom härav framgår,
mycket stor mellan å ena sidan Gotlands, Malmöhus och Kristianstads län med
800—900 fjäderfän på 100 personer och å andra sidan de tre nordligaste
länen med mindre än 100 och särskilt Norrbottens län, där motsvarande
medeltal stannar vid 17.
De särskilda länens betydelse för landets kreatursskötsel framgår av
nedanstående sammanställning, i vilken efter de i jordbruksstatistiken vanligen
till-lämpade grunderna de olika slagen av kreatur reducerats till en gemensam
enhet, den s. k. nötkreatursenheten.1 Den i tablån anställda jämförelsen med
1 1 nötkreatursenhet — 1 fullvuxet nötkreatur, 2 ungnöt och kalvar, Va vuxen häst, 4/s unghäst,
4 svin, 10 f&r eller 12 getter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
