Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Husdjuren - Redogörelse för varje särskilt djurslag: ålder, kön och geografisk fördelning - Antalet husdjur vid brukningsdelar av olika storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
HUSDJUREN.
Förestående sammanställning giver en helt annan bild av kreatursskötselns
omfattning i olika delar av landet än den i tab. L anställda jämförelsen med
jordbruksarealen, I sistnämnda tabell framträda skogs- och bergsbygder, där
jorden övervägande är uppdelad på små brukningsdelar, med ett avsevärt
större kreatursbestånd än slättbygderna. Vid jämförelsen med
jordbruksbefolkningen är förhållandet i stort sett det rakt motsatta. Låga siffror förete
där hela Norrland och Kopparbergs län, den högsta åter Malmöhus län. Detta
står i samband med, att de mindre brukningsdelarna visserligen i förhållande
till arealen hålla mycket större kreatursbesättningar än de större gårdarna
men att personantalet vid de förra är ännu mycket större än vid de
medelstora och större gårdarna. Den stora olikhet, som i detta avseende råder
mellan länen, ger en antydan om deras olika förmåga att producera animaliska
livsmedel utöver sitt eget behov.
Antalet husdjur yid brukningsdelar ar olika storlek. Vid sidan av
uppgifterna om åkerjordens användning meddelas i tab. 6 uppgifter för varje län och
naturligt område jämväl om husdjurens antal, med fördelning på tio
storleksgrupper efter brukningsdelarnas åkerareal, varjämte i tab. 8 för samma
storleksgrupper något mera specificerade uppgifter meddelas i sammandrag för
slättbygder och skogsbygder i södra och mellersta Sverige och Norrland samt
för hela riket. De i sistnämnda tabell meddelade absoluta talen hava
slutligen omräknats till relativa tal i texttabellen M, varvid dock några relativtal
icke meddelats för den allra lägsta storleksgruppen, innefattande lägenheter
med högst 0*25 hektar åker, enär vid dem knappast något samband råder
mellan djurantalet och den obetydliga åkerarealen. Då materialet icke
innehåller några uppgifter om arealen av äng inom de olika storleksgrupperna av
brukningsdelar, har i sistnämnda, tabell husdjursantalet sammanställts med
arealen av endast åker, varigenom för de trakter, där ängen spelar någon mera
betydande roll för kreatursskötseln, djurens relativa antal otvivelaktigt
kommit att framstå något för stort.
Hästarnas antal är, såsom av tab. M framgår, såväl i hela södra och
mellersta Sverige som i genomsnitt för hela riket relativt lågt vid de minsta
brukningsdelarna med upp till 2 hektar åker, av vilka det stora flertalet icke
skaffat sig någon häst. Vid de två följande storleksgrupperna, som innefatta
brukningsdelar med 2—10 hektar åker och närmast motsvara de egentliga
småbruken, når hästantalet sitt maximum med omkr. 20 hästar på 100 hektar
åker, varefter detsamma regelbundet avtager, allteftersom gårdarna bliva
större, för att inom den högsta storleksgruppen stanna vid omkr. 11 djur på
100 hektar. Tendensen är mycket likformig inom alla delar.av landet,
endast med det undantaget, att i Norrland vid de minsta brukningsdelarna (med
intill 2 hektar åker) hästarnas relativa antal är stort.
Till belysning av frågan om det större och mindre jordbrukets möjligheter
att effektivt utnyttja hästarnas arbetskraft såsom dragare angives i följande
tablå för de brukningsdelar, som hålla hästar, dels storleken av den åkerareal,
som kommer på varje vuxen häst, dels antalet vuxna hästar per brukningsdel:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
