- Project Runeberg -  Jordbruksräkningen år 1927 /
365

(1930) [MARC] - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilaga B. Formulär n:r 1. Jordbruksfastighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

365 (4)

Anvisningar tör deklarationsblankettens ifyllande.

Taxeringsenhet är i regel varje kameral enhet, således å landet hemman och i jordeboken särskilt upptagen lägenhet samt i
stad eller samhälle & landet, där fastighetsregister såsom för stad skall föras, tomt eller stadsäga. År den kamerala enheten genom
Haga förrättning delad och äro i följd därav delarna särskilt redovisade i jord- eller fastighetsregister, skall ock i allmänhet varje
sådan del vara taxeringsenhet.

I vissa fall mfiste en uppdelning i andra och flera taxeringsenheter» än som följer av den i jord- eller fastighetsregistret
redovisade uppdelningen, äga ram. Om fastighet, som eljest skulle vara taxeringsenhet, äx delad mellan olika ägare, så att varje ägare
har sin till området å marken bestämda del av fastigheten, utgör varje sådant område taxeringsenhet. Detsamma gäller, om del av
fastighet upplåtit^ till annan for självständigt, mera stadigvarande nyttjande. I enlighet härmed bör exempelvis torp, därå
jord-bruket av torpinnehavaren bedrives som självständig näring och väsentligen med egna inventarier, särskilt taxeras. Om däremot
innehavet av torpet väsentligen är att anse såsom en del av den ersättning, som tillkommer torparen för åtagen arbetsskyldighet
till huvudfasttgheten, hor torpet icke behandlas såsom särskild taxeringsenhet. Ks upplåtelsen av tillfällig art, så att det upplåtna
området kan förväntas inom kortare tid komma att i brukningsavseende återförenas med den fastighet, varifrån upplåtelsen skett,
föreligger ej anledning att åsätta området särskilt taxeringsvärde. Ej heller medför upplåtelse av sådant mindre område som till
exempel lott i en s. k. koloniträdgård, att det upplåtna området skall ansee såsom särskild taxeringsenhet.

Vidare skall såsom självständig taxeringsenhet anses från en fastighet icke rätteligen avskilt område, vilket — utan att vara
till annan upplåtet — stadigvarande brukas särskilt eller stadigvarande användes för annat ändamål än fastigheten i övrigt,
exempelvis utgård med särskilda åbyggnader och särskild drift, bostadshus, avsedda för uthyrning, s. k. sommarnöjen med trädgård
s-eller planteringsland samt anläggningar för sådan drift, som icke kan anses såsom binäring till jord brak.

Byggnad eller med varandra sammanhörande byggnader d annans mark skola ock särskilt för sig taxeras. Användas
byggnaderna för jordbruksändamål, exempelvis om arrendator äger de till den arrenderade fastighetens drift använda byggnaderna eller
vissa av dem, skola de upptagas såsom jordbruksfastighet. Särskild taxering av den mark, därå byggnaderna äro uppförda, kommer
då ej i fråga, enär marken ingår i och taxeras tillsammans med jordbruksfastigheten i övrigt. Användes däremot byggnaderna för
annat ändamål, så att de skola taxeras såsom annan fastighet, kommer den mark, därå byggnaderna äro uppförda eller som eljest
för dem tagits i anspråk, att vara taxeringsenhet. I sådant fall bliva alltså byggnaderna, å ena sidan, och den mark, som till dem
nyttjas, å den andra, var för sig särskilt taxerade.

Understundom äro förhållandena sådana, att fastigheter, som äro rättsligen skilda, eller områden, som tillhöra sådana
fastigheter, dock böra tillsammans bilda taxeringsenhet.

Detta är fallet med skogsområde, som är att anse såsom brukningsenhet, ävensom vid skifte avsatt samfällighet, som står
under särskild förvaltning. Hit höra kronopark, vid utarrendering av statea tillhörig jordbruksdomän undantagen skog,
boställs-skog, under skogSBtatens omedelbara vård och förvaltning, häradsallmänningar och annan allmän skog, för vilken innehavaren enligt
Z § a) bevillningsförordningen är skattskyldig (granskogar, gpiv allmänningar, kanalskogar, städernas skogar), ävensom under
särskild förvaltning ställd samfälld skog, såsom de s. k. besparingsskogarna och vissa s. k. skogsundantag i Kopparbergs län. Såsom
brukningsenhet må ock behandlas enskild skog, i den mån den i innehavarens hand bildar en i brukningshanseende naturlig enhet
(skogsblock).

Därest vid skifte undantagen samfällighet ej står under särskild förvaltning, skaU. värdet av den andel i samfällighet^, som
hör till varje särskild andelsberättigad egendom, komma i betraktande vid samma egendoms taxering såsom en densamma
tillhörande särskild förmån.

Vidare böra såsom en enhet taxeras fastigheter eller delar därav, som tillhöra samme ägare och vilkas inbördes -värden icke
kunna vart för sig tillförlitlige 11 bedömas. Detta inträffar, då fastigheterna ligga i oskift samfällighet eller i sambruk med gemen’
samma åbyggnader. I dessa fall lära fastigheterna vara så intimt med varandra förenade i drift och utnyttjande, att det svårligen
låter sig göra att med tillförlitlighet angiva vad den ena eller den andra av dem kan vara särskilt värd. Understundom kunna
liknande svårigheter att vid taxeringen följa de kamerala enheterna uppkomma även av annan anledning, och bör även då det
gemensamma komplexet behandlas som en taxeringsenhet.

En förutsättning för att sådan gemensam taxering, som itu sagts, skall få ske, är att fastigheterna ligga inom samma kommun.
Fastigheter, som ligga i olika kommuner, skola alltid utgöra skilda taxeringsenheter.

Vad nu sagts åsyftar icke det fall, att allenast en geografisk oregelbundenhet föreligger, såsom om en i jordeboken såsom enhet
upptagen fastighet har äga innesluten (enklaverad) inom annan kommuns område. 1 dylikt fall är fastigheten att anse såsom i
sin helhet tillhörande den kommun, i vilken den enligt jordebok eller annat behörigt förordnande skall ingå.

Därest flera i kameralt avseende skilda fastigheter tillsammans utgöra en taxeringsenhet, skall fastighetsbeteckningen för varje
sådan fastighet angivas i deklarationen.

Ligger den taxeringsenhet, fastighetsdeklarationen avser, i sambruk med annan, samme ägare tillhörig taxeringsenhet i annan
kommun eller annan ägare tillhörig taxeringsenhet, uppgives sistnämnda taxeringsenhets beteckning å därför avsedd plats å blanketten.

1. Såsom uler uppgives all mark, som lagts under plog och
icke är att hänföra till trädgård. Hit räknas även
mång-åriga vallar.

2. Till tomt räknas den mark, som användes till byggnadsplats,
gårdsplan o. dyl., samt till trädgård sådan mark, som
användes till köksväxtodling, fruktträdgård, prydnads trädgård
eller parkanläggning.

Ståtferän? utgöres »v företrädesvis med naturgräs beväxt mark,
vilken huvudsakligen utnyttjas för foderproduktion genom
slåtter (hårdvallsäng och sidvallsäng).

4. Betesäng (betesmark, som ej är skogsmark) är dels ordnad
betesäng, dels annan betesäng. Ordnad betesäng utgÖrea av
sådan under plog icke lagd mark, vilken för betets förbatt- j
rande är föremål för ordnad skötsel, varmed avses åtgärder
såsom röjning, dikning, planering, kalkning och
grundgödsling av marken, frösådd m. m. Dylik mark är stundom
något trädbevuxen. Annan betesäng utgöres av dels
företrädesvis med naturgräa beväxt mark, vilken huvudsakligen
utnyttjas för bete och’ därfSr^ièke redovisas såsom
slåtter-äng, dels inom inägoområde belägna gätdesbackar, som kunna
användas för bete. Dylika gärdesbackar betraktas ej som
skogsmark, även om där skulle förekomma ett eller annat
träd.

5. Skogsmark är all mark, som ** lämplig för ur skoglig
synpunkt ordnad skötsel, vare sig dén för närvarande ar skog-

bärande eller kalawerkad eller av ålder legat skoglös. S. k.
hagmark utgöres av skogsmark med glesa och ojämna
bestånd, å vilken finnes icke obetydlig, merendels till betning
utnyttjad gräs produktion. Har å dylik mark väsentliga
åtgärder vidtagits för betets förbättrande, redovisas den dock
såsom ordnad betesäng.

6. Ch ii g mark utgöres av dels vägar, avloppsgravar o. dyl., dels
mossar, myrar, kärr, berg och annan dylik mark, som icke
direkt användes för jordbruks- eller skogsdrift.

7. Såsom odlingsbar mark räknas ängsmark, kärr, skogs- och
hagmark o. dyl., som anses med fördel kunna odlas till åker.
Under »särskilda upplysningar* bör om möjligt uppgivas,
huru stor del av den odlingsbara marken som ingår i det
ena eller andra markslaget.

8. Med servitut förstås besvär och last, som lagts å fastighet till
förmån för vias annan fastighet eller ock för gruva, såsom
angående väg, vattens ledning eller uppdämning, ledning för
överförande av kraft, skogsfång, mulbete, torv-, ler- eller
grustäckt, utsikt eller fönster.

9. Till lätta kallblodiga hästar hänföras hästar av nordsvensk
och liknande ras. Till tyngre kallblodiga hästar räknas hästar
av raserna ardenner eller clydesdale, så ock produkter ar
korsning med häst av dylik ras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jord1927/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free