Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Växtens och åkerjordens kemiska beskaffenhet. - B) Åkerjordens kemiska beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3:o) hon afgifver själf riklig mängd kväfve åt
växterna, i samma mån som hennes upplösning försiggår;
4:o) hon förbättrar jordens fysikaliska egenskaper, i
det hon gör den styfva jorden luckrare och den lätta
fastare o. s. v.
På grund härav trodde man en tid, att åkerjordens
bördighet helt och hållet var beroende af myllan.
17. Syre och väte upptages såsom vatten och
kolsyra dels ur luften genom bladen, dels ur jorden medelst
rötterna. Syre upptages äfven såsom fritt syre ur luften.
Väte upptages endast i form av vatten. Om jorden är
i godt fysikaliskt skick, d. v. s. äger nöjaktig mängd
finjord o. s. v., så att hon kan uppsuga och kvarhålla
vatten och lösta växtnäringsämnen, så erbjuder hon under
vanliga förhållanden tillräcklig mängd syre och väte åt
växten.
18. Kväfvet är viktigast af de jordbeståndsdelar,
som skola bilda växtens organiska substans. Det
upptages dels i form af salpetersyradt salt ur åkerjorden och
dels såsom fritt kväfve ur luften genom bladen.
Sistnämnda upptagnings sätt gäller baljväxterna, hvilka också
därför kallas kväfvesamlare.
Mulljorden innehåller 3-4 % kväfve, som genom
fortgående förmultning kan komma växterna till godo.
Lerjorden innehåller äfven smärre förråd af kväfve, men
sandjorden sparsamt. Dessutom märkes, att med hvarje
regn, som faller, föres en mängd kväfveföreningar till
jorden. Åskregn och dagg innehålla mera kväfve än
vanligt regn.
Om växterna lida brist på kväfve, så märkes detta
på deras dåliga strå- och bladbildning samt blek- eller
gulgröna färg. I så fall måste landtmannen åstadkomma
kväfvetillskott:
genom att noga tillvarataga alla kväfvehaltiga affall
vid hushållet och ladugården samt tillföra dem åt
åkerjorden;
genom att påföra åkern torf och dyjord, komposter,
tång m. m. samt
genom köp af kväfvehaltiga gödselämnen.
19. Svafvel upptages af växten i form af
svafvelsyradt salt. Oaktadt svafvelsyran föga absorberas af åkerjorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
