Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Växtens och åkerjordens kemiska beskaffenhet. - B) Åkerjordens kemiska beskaffenhet. - Kap. 3. Åkerjordarterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämnen påskyndas, och ett större förråd upptagbar
växtföda samlas i matjordslagret.
27. Den fruktbara åkerjordens kemiska
sammansättning ifråga om de väsentligaste växtnäringsämnena är
enligt Professor H. von Post följande:
Kväfve ............. 0,08-0,5O %; myllrik jord ända till 3-4 %.
Fosforsyra ......... 0,12-0,24 » i mycket fruktbar jord 0,40-0,50 %.
Kali ............... 0,20-0.70 » stundom kan 0,10-0,15 % vara tillräckligt.
Kalk .............. 0,50-1,00 » understiger kalkhalten 0,5 % lida växterna brist på kalk.
Talk ............... 0,10-0,50 » gammal åkerjord ända till 0,20-0,70 %.
Löslig kiselsyra .. 2-4 » i gyttja och slamlera stundom ända till 10- 12 % eller mera.
Af ofvannämnda näringsämnen är det företrädesvis
fosforsyra, kväfve och kali, som förekomma i så små
kvantiteter, att det, som af dem genom skördarne bortföres
från jorden, måste ersättas genom gödsling, om jordens
bördighet skall kunna bibehållas. (Se kap. 7.)
––––––
KAP. 3.
Åkerjordarterna.
28. Åkerjordens hufvudbeståndsdelar utgöras af
finare eller gröfre sand, grus, lera, kalk och mylla. Allt
eftersom dessa beståndsdelar förekomma i så stor mängd,
att jordarten däraf får sin karaktär, indelas åkerjorden
uti fyra hufvudgrupper: sandjord, lerjord, märgeljord och
mulljord. Mellan dessa hufvudgrupper finnas dock många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
