Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Åkerjordarterna. - B) Lerjordsgruppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven snart ifrån sig, hvilket äfven bidrager att
göra leran mindre varm och drifvande än sandjorden.
Som lerjorden är af naturen tät och fast, så att luften
ej har mycket tillträde till henne, och då hon därjämte
är kall, så försiggår all förmultning och sönderdelning
af gödseln långsamt uti henne.
36. För lerjorden lämpliga växter. De växter, som
bäst trifvas på lerjord äro: hvete, bönor, hafre,
rödklöfver, ärter och vicker. De senare gå synnerligen väl till
på den kalkhaltiga lerjorden. I samma mån, som
lerjorden innehåller mylla, blir hon tjänlig äfven för andra
kulturväxter. Så är t. ex. lermyllan en jordmån, på
hvilken nästan alla slags kulturväxter lämna god skörd.
37. Lerjordens brukning och skötsel. Lerjorden måste
mer än någon annan jord passas, så att den bearbetas i
lagom fuktigt tillstånd. Köres den för våt,
sammanklibbas den, hvarigenom efterföljande bruk i hög grad
försvåras. Är lerjorden däremot för torr vid brukningen
med plog, bildas stora hårda kokor, hvarigenom också
efterföljande bruk blir mycket arbetsamt. Under
trädesberedningen måste lerjorden städse hållas lucker i ytan,
för att luften skall kunna utöfva sitt sönderdelande och
luckrande inflytande på henne.
Emedan lerjorden är tät, fast och tung, kräfver den
en starkare och, för att kunna hinna skötas i rätt tid,
ett större antal dragare än lätt jord. På grund häraf
blir lerjorden också dyrbarare att sköta än den lätta
jorden.
Färsk och obrunnen samt kalkblandad
ladugårdsgödsel passar bäst för lerjorden, som däraf uppluckras och
uppvärmes mera än af kort och brunnen gödsel. De
konstgjorda gödslingsämnena hafva ej lika stor
användbarhet på lerjorden som å lätt jord och är det
företrädesvis de lättlösliga gödslingsämnena såsom superfosfat,
chilisalpeter m. fl. som passa för lerjorden.
Som lerjorden har en stor förmåga att upptaga och
kvarhålla lösta växtnäringsämnen, så spörjes på henne
efter en stark gödsling flerårig verkan. Har sålunda
lerjorden en gång bringats i hög växtkraft, bibehålles hon
därvid längre än lätt jord, men en gång utsugen är hon
också svårare att bringa i fruktbarhet. Det är därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
