Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Åkerjordarterna. - D) Mulljordsgruppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På grund häraf hafva också lågmossarne att
erbjuda högre växter ett visst om än otillräckligt förråd af
mineraliska näringsämnen, fosforsyra, kali, kalk o. s. v.
Kväfveförrådet är däremot stort hos lågmossarne, men
kväfvet förekommer här i så svårlösliga föreningar, att de
icke kunna af växterna tillgodogöras i det skick, hvari
de uppträda. För att kväfvet så småningom skall
öfverföras i upptagbart skick, fordras luftens fria tillträde och
kalkning.
Af det sagda framgår alltså, att lågmossarne på grund
af sin naturliga beskaffenhet erbjuda stora fördelar för
odling, såvida ej lokala förhållanden, såsom svårighet att
bereda aflopp för vattnet o. s. v., utgöra hinder för fleras
tillgodogörande såsom odlingsmark.
Såsom ett särskildt slag af lågmossar brukar man
äfven hänföra kärr. Äro de tillräckligt djupa och läget
för öfrigt fördelaktigt, så kunna de bringas under plog
under samma villkor som lågmossarne.
3. Myrar kallar man sådana bildningar af
ofullständigt multnade växtlämningar, hvilka hafva vuxit på en
mycket kalkrik grund. Vanligen utgöres också myrarnes
botten af ett slags kalkslam (bleke). De bästa
representanterna för detta slag af mossbildningar äro de
gottländska myrarne. Dessa äro i allmänhet synnerligen väl
multnade. Mossor, såsom föga kalkälskande, ingå
knappast i deras sammansättning. Myrarnes askhalt är
särdeles stor och den hufvudsakligaste askbeståndsdelen är
kolsyrad kalk.
De på Gottland utförda lyckade odlingsförsöken visa,
att myrarne med fördel kunna odlas i det
förmultningstillstånd, hvari de befinna sig, om de kunna utdikas och
om bristande näringsämnen tillföras dem.
45. Mulljordens egenskaper. Mulljorden karakteriseras
af sin rikedom på mylla och däraf beroende
egenskaper. Hon är en lös jord, som dock har mera
sammanhang än sanden, men mindre än leran. Hon är rik på
kväfve, ehuru understundom i sådana föreningar, att det
ej kan tillgodonjutas af växterna, men lider ofta brist på
mineralämnen.
Den ringa förmultnade mossjorden är, på grund af
det osönderdelade tillstånd, hvari växtlämningarne befinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
