Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 6. Åkerbruksredskap och maskiner. - A) Årder och plogar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
82
7:o. Att han är starJct gjord och sålunda uthållig.
För att kunna rätt ställa och sköta plogen måste
man känna dess sammansättning samt huru de särskilda
delarne böra vara beskaffade och förhålla sig till
hvarandra. Vi vilja därför lämna en kort beskrifning härom.
123. Af plogar förekomma flera dika slag, hvilka
kunna indelas uti stångplogar, tassplogar, hjulplogar
och svängplogar.
a. Stångplogar hafva en så lång ås, att den fästes
uti dragarnes ok.
Dessa plogar likna till sin byggnad mest trästocken eller årdret,
från hvilken de skilja sig genom vändskifvan. Åsen utgöres af en
lång och vanligtvis rak stång, och häraf äfven benämningen å dessa
plogar. Då oxar begagnas såsom dragare för en stångplog, fästes
dragstången eller åsen vid nackoket, och plogen kommer att gå ojämnt,
eftersom oxarne under arbetet höja eller sänka manken. Vid
anspänning af hästar för stångplog måste bukok begagnas, som åter menligt
inverkar på dragarne och förhindrar dem att arbeta med sin fulla
styrka.
b. Tassplogar kallas sådana plogar som hafva en
kort ås och under densamma en stötsa eller fot eller s. k.
tass, afsedd att reglera plöjningens djup.
De äldsta plogar, som förekommit i mellersta Sverige, voro
stång- och tassplogar. Dessa senare äro lätta att föra, så att de lämna en
jämn plogfåra, om marken är jämn; men är hon ojämn eller uppfylld
med stenar, som träffas af tassen, så höjer denna sig hvarje gång en
sten möter, och plogfåran blir härigenom ojämn. Genom den nötning,
som tassen vid plöjningen gör mot marken, ökas äfven tyngden af
denna plog.
c. Hjulplogar hafva kort ås och till stöd under
densamma ett eller tvenne hjul, numera så anbragta, att de
kunna ställas djupare eller grundare, samt utföras från
sidorna af plogåsen, allt efter plogtiltans olika bredd.
(Se fig. 25).
Den skånska plogen, sådan den förekommer hos allmogen i
Skåne, här en med tvenne hjul försedd förställning, hvarpå plogåsen
hvilar. Nyare hjulplogar, sådana som de, hvilka nu äro brukliga i
England och annorstädes, men hvilka ännu hos oss föga brukas, hafva
en flyttbar mindre bill och vändfjöl eller skumrist, som upptager en
smal och tunn tilta, i hvilken risten skall gå. Dessa senare plogar
gå utmärkt väl och kunna, sedan de blifvit behörigen ställda, föras
äfven af en oöfvad plogkarl, ja, t. o. m. af en äldre gosse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
