Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - A) Fullständiga gödslingsämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De ämnen, som äro afsedda att upplösas och sönderdelas vid
kompostberedning, äro såsom angifvits, hufvudsakligast torf- och
dyjord, tång, vass och allehanda affall från växtriket, såsom linskäfvor,
garfvarebark m. m. Dessa ämnen böra minst utgöra 2/3-3/4 af det
hela.
Såsom jäsnings- och sönderdelningsämnen inblandas i
komposterna latrinspillning och obrunnen hästgödsel, hvarjämte urin och
gödselvatten, som användas till vattning af komposterna, äfven höra hit,
likasom alla starkt kväfverika ämnen och affall från djurriket. Då
dessa sönderdelas, inledes därigenom jäsning uti de öfriga ämnena,
som härvid äfven upplösas och öfvergå till former och
sammansättningar, under hvilka de blifva tjänliga till föda för kulturväxterna.
Den flytande spillningen eller urinen efter våra husdjur är vida
rikare än den vanliga gödseln (träcken) på kväfve och alkalier*), och
det är därför den största misshushållning att icke tillvarataga och
använda urinen, för att därigenom kunna öka den i allmänhet knappa
gödseltillgången. Ett af de lämpligaste och ändamålsenligaste sätten
att tillgodogöra sig urinen är att uppsamla densamma och använda
den till öfvergödsling eller till vattning af komposthögar. – Byklut,
fårlöga (eller sådant vatten, hvari får tvättas), vatten, hvari lin
undergår rötning, gasvatten, där sådant kan erhållas, tvål- och
såpvatten, ja diskvatten m. m. kan äfven användas till vattning af
komposthögar.
Då de kväfvehaltiga ämnena i komposterna komma i jäsning
och beröring med kalk eller aska, så bildas därvid salpetersyrade
salter. Kalk och aska äro sålunda i komposterna de ämnen, som
öfverföra kväfvet till salpetersyra, och de böra om möjligt icke saknas i
någon kompostberedning, ehuru mängden af dem ej behöfver vara stor
för åvägabringandet af nämnda process.
Luftens tillträde till den komposterande massan är ett
nödvändigt villkor för den afsedda förvandlingen, ty det är endast då
fuktighet och atmosferisk luft – i förening med en viss värmegrad –
samtidigt inverka på kompostmassan, som densamma kan komma i
den jäsning och sönderdelning, som härvid afses. – Komposterna böra
därför ej göras för stora, ej öfver 1,2 m. höga och 1,5-1,8 m. breda,
och de böra i torrt väder samt då de ej äro fuktiga omsköttas, så att
de ämnen, hvaraf komposten utgöres, må blandas med hvarandra samt
––-
*) Genom noggranna undersökningar har man funnit, att
1,000 kg. färsk träck i medeltal innehålla:
efter kor efter hästar efter får efter svin
a) Kväfve ....... 3 kg. 4,5 kg. 5,5 kg. 4 kg.
b) Fosforsyra ... 1,8 » 3,5 » 3 » 4 »
c) Kali ......... 1 » 3,5 » 1,5 » 2,5 »
samt att 1,000 kg. färsk urin i medeltal innehålla:
efter kor efter hästar efter får efter svin
a) Kväfve ........ 5,5 kg. 15,5 kg. 19,5 kg. 4 kg.
b) Fosforsyra .... spår spår 0,1 » 0,7 »
c) Kali .......... 14,5 kg. 15 kg. 22,5 » 8,5 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
