- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
191

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Åkerjordens gödsling. - C) Andra gödslings- och jordförbättringsmedel.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frysa upp, mindre benägen därför, korteligen den
förbättrar jordens fysikaliska beskaffenhet;

c) den neutraliserar fria skadliga syror och verkar
därför särdeles gynnsamt på nyodlad, lågländt sur mylljord;

d) den är ett för alla växter behöfligt näringsämne,
ökar jordens förmåga att upptaga och kvarhålla andra
lösta växtnäringsämnen samt befordrar därjämte
salpeterbildningen i jorden.

På grund af samtliga dessa sina egenskaper
åstadkommer kalken en större bördighet å all sådan jord, som
innehåller för litet eller rent af saknar kalk.

292. Skall kalk användas för höstsäd, bör den
utströs och inblandas i matjordslagret på våren eller tidigt
på försommaren, och skall den användas för vårsäd eller
rotfrukter, bör den helst inblandas i jorden hösten förut.
I hvarje fall bör kalken inblandas i jorden i ny släckt
tillstånd, innan den ännu hunnit att ur luften upptaga
kolsyra, emedan den i form af nysläckt kalk eller
kalkhydrat dels mycket lättare löser sig i vatten och dels
kraftigare påverkar de bundna växtnäringsämnena, med
hvilka den kommer i beröring.

Det är mycket viktigt, att kalken blir inblandad i
jorden så långt före växtlighetens början som möjligt, så
att den hinner dels lösa sig i jordfuktigheten och blifva
för växterna tillgänglig och dels att utöfva den
förutnämnda sönderdelande verkan den är i stånd till.
Användes den för nära växtlighetens början kan den ej bli till
nytta för första skörden, vare sig omedelbart eller
medelbart.

293. Mängden af den kalk man bör utså på hektarn är
naturligtvis beroende på ändamålet hvarför man kalkar. Sker kalkning för
att förbättra jordens fysikaliska egenskaper, bör man använda 100-160
hl. pr hektar. Är afsikten att använda kalken endast såsom
gödslingsämne, erfordras vida mindre mängder, t. ex. 30-60 hl. på
hektarn. I förra fallet bör kalkningen ej förnyas oftare än en gång i
cirkulationen, d. v. s. efter 6 a 7 års förlopp; i senare fallet kan man
upprepa kalkningen hvart 4:de eller 5:te år. Hvarje kalkning måste
åtföljas af rikare gödsling med stallspillning, så att jorden får
ersättning för hvad den genom kalkningen tvingats lämna ifrån sig; i annat
fall blir jorden »utsugen».

294. Då kalk användes på myllfattig, varm och torr jord, bör
den icke utsås enbar, utan samtidigt med många gånger sin mängd
mylla, ty i annat fall blir denna jord än torrare och varmare. På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free