Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 8. Jordbrukets statik och de olika åkerbrukssätten. - B) Växtföljden i allmänhet. - C) Sädesbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
331. Af hvad vi sålunda anfört angående kulturväxternas
olika egenskaper framgår tydligt, att de växter
som höra till samma grupp ej böra följa efter hvarandra.
Således ej stråsäd efter stråsäd, ej en baljväxt efter en
annan o. s. v.
332. Härvidlag bör man dock än vidare beakta:
att somliga växter, t. ex. korn och potatis,
väsentligen hämta sin näring ur själfva ytlagret och kunna
därför oftare återkomma på samma plats, ty man kan gödsla
direkt till hvarje gröda, under det att växter med
djupgående rötter, såsom baljväxter och vissa rotfrukter, ej
kunna återkomma ofta på samma fält af det skäl, att
gödselämnena behöfva en längre tid för att kunna sjunka
ned till större djup;
att somliga växter, t. ex. hafre, kunna tillägna sig
näring äfven ur relativt mager jord, andra däremot,
såsom korn, kräfva större näringsförråd för sin utveckling.
333. I den mån kulturväxternas antal ökats, och
deras olika natur blifvit insedd hafva åkerbruks sätten
gestaltat sig olika under olika tider. Vanligen särskiljer
man dem uti sädesbruk och växelbruk.
C) Sädesbruk.
334. Sädesbruken utmärkas däraf, att den odlade
jorden företrädesvis användes till framalstring af säd,
hvarjämte potatis, lin samt andra till människans föda
och beklädnad tjänande växte äfven odlas. Detta
system tillhör en förfluten tid och ett mera lågt stående
åkerbruk, och medför fältens utmattning, såvida ej
betydliga ängsmarker finnas, hvarifrån foder kan skördas
till underhåll af ett nöjaktigt antal kreatur.
Efter antalet gärden eller skiften, hvari jorden
härvid är indelad, skiljer man mellan en-, två-, tre-,
fyra- och femskiftesbruk.
335. Enskiftesbruket består däri, att jorden årligen
besås med säd utan mellankommande träda, eller ock
omväxlas mellan säd, potatis och lin; de senare växtslagen
odlade i mindre skala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
