- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
211

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 8. Jordbrukets statik och de olika åkerbrukssätten. - E) Hvad som bör iakttagas vid växelbrukets indelning och insåning till klöfver- och gräsvall.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


E) Hvad som bör iakttagas vid växelbrukets indelning och
insåning till klöfver- och gräsvall.

344. Utom hvad som redan är angifvet i den förra
delen af detta kapitel, kan icke någon allmänt gällande
regel för växtföljdens bestämmande gifvas. Man måste
nämligen härvidlag taga hänsyn till jordmån, klimat,
afsättningsförhållanden för jordbrukets produkter, tillgång
på arbetskraft och rörelsekapital m. m. I hvarje fall
bör man dock hafva som hufvudsyfte att erhålla en,
tillräcklig mängd foder för underhåll af ett nödigt antal
djur, och på så sätt sörja för, att en tillräcklig mängd
gödsel erhålles, så att åkerjorden må kunna hållas i full
bördighet och efter hand uppdrifvas till en högre
afkastning. Skiftenas antal komma i väsentlig mån att bli
beroende af huruvida mångåriga vallar kunna användas
under ifrågavarande förhållanden.

345. Vid skiftenas indelning iakttages, att de göras lika eller
i det närmaste lika stora, på det att såväl den nödiga arbetsstyrkan
som den påräknade afkastningen må för framtiden under alla år
förhålla sig, såvidt möjligt är, något så när lika. Äfvenledes bor man
tillse, att skiftena, där det låter sig göra, komma att nå till väg och
vatten samt ligga i den ordningsföljd efter hvarandra, som växtföljden
går i omloppet; sålunda att skiftena n:ris 1, 2, 3, 4 o. s. v. komma
att ligga näst efter och intill hvarandra, och ej t. ex. skiftet 1 intill
skiftet 4, 5 eller 6 o. s. v. Såväl för skötseln af det hela som
särdeles för betningar å de fält, hvilka flere år å rad därtill begagnas,
är det bra, om fälten ligga ordnade efter växtföljden, då t. ex. när
2:dra och 3:dje skiftena betas, det blir vida lättare att bereda
boskapen bete å dem, än om betesfälten ligga på olika ställen.

346. Å styfvare jord bör omloppet helst börja med gödslad
träda, hvarpå följer höstsäd; å lättare, för rotfrukter passande jord
börjas omloppet förmånligast med sådana, gödslade och hackrensade.
Detta skifte, hvarmed omloppet börjas, bör genom dikning,
bearbetning och gödsling – med anlitande härvid af så väl vanlig
stallgödsel som passande bigödslingsämnen – försättas i bästa skick för
närmast kommande sade, hvarefter, vid en rätt behandling af jorden,
vackra skördar böra kunna påräknas äfven under följande åren af
omloppet.

347. Om icke hela skiftet, hvarmed omloppet börjar, kan
gödslas, så insås till vall endast den del däraf, som fått full gödsling.
– Endast på mycket god och kraftig jord kan det lyckas, att utan
föregående gödsling inså åkerjorden till flerårig klöfver- och gräsvall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free