Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 9. Om växtodling i allmänhet. - A) Utsädet. - B) Sådd och plantering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mogen och iakttager noga all omsorg vid dess bärgning,
förvaring, tröskning och rengöring.
363. Utsädets profning, ifråga om grobarhet, äkthet
och renhet, är i många fall nödvändig, särskildt när det
gäller inköpta, fina fröslag, eller frön efter växter, som
blifvit illa skördade. Denna undersökning verkställes bäst
på frökontrollstatioxier, men kan äfven göras af
landtmannen själf, då det endast gäller grobarheten. Man
lägger t. ex. 200 frön mellan fuktadt sugpapper under
iakttagande af, att de så litet som möjligt beröra
hvarandra. Rumstemperaturen bör vara 18-20 grader. För
hvarje dag på bestämd tid efterses, huru många frön
som grott; dessa bortplockas och antecknas.
Groningstiden är olika för olika fröslag. Af de flesta frön gro
i allmänhet största delen i början af försöket. Vanligen fortsattes
pröfningen 14 dagar för klöfverarter, timotej, hvete, råg, korn, hafre,
kålarter, morötter och gurkväxter samt c: a 21 dagar för beta, ej
förutnämnda gräsfrön, barrträdens frön m. fl. Sedan groningsförsöket
afslutats, summeras antalet af de grodda fröna, och resultatet utvisar
utsädesprofvets grobarhet i procent. Ju mera detta tal närmar sig
100 desto bättre. Beträffande rödklöfver, lucern och timotej bör det
ej understiga 90; för ängsvingel ej understiga 80; för alsike- och
hvitklöfver, knylhafre, rajgräsen, hundäxing ej understiga 70. För andra
gräsfrön måste man ofta nöja sig med ännu lägre grobarhetsprocent,
såsom för kamäxing 60, gröesarterna och guldhafre 50, luddtåtel 40
och ängskafle 30 proc.
B) Sådd och plantering.
364. Jordens beredning för sådden afser att göra
jorden lucker och fin i ytan. Olika växter kräfva olika
finhet, vårsådda växter mest, höstsådda minst. I hvarje
fall måste dock jorden vara noga af dikad och i full
växtkraft, om hon skall kunna lämna lönande skördar. Det
är vida bättre att hafva en mindre areal väl brukad,
gödslad och ogräsfri än stora fält illa brukade, magra
och uppfyllda af ogräs.
365. Vårsådden bör företagas så tidigt som
jordmåns- och väderleksförhållandena samt växtslaget tillåta.
Tidig sådd medför ofta bättre kärnsättning och föredrages
på den dränerade, ogräsfria åkerjorden. Senare sådd
lämnar bättre tillfälle för ogräsväxters utrotande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
