- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
246

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - A) Stråsädesslagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Fig. 74.

Ax af höstråg.

höstsäde (fig. 74), men
kan äfven odlas såsom vårsäd.
Den kan odlas öfverallt i
Sverige, »från Ystad till Haparanda»,
nästan ända till polcirkeln. Af
råg finnes egentligen icke mer
än en art och varieteterna äro
äfven mindre talrika än hvetets.

Bland de särskilda nya rågsorterna,
soni. hos oss upptagits till odling, äro
probsteir sedan den hos oss
acklimatiserats, </i>zeeländer</i> och </åi>beistehornsrågen</i> de
mest gifvande.

Under senare åren har schlanstedterråg
blifvit odlad i Sverige samt befunnits
härdig och mycket gifvande. Den
lämnar en ovanligt rik halmafkastning, men
mognar något senare än våra vanliga
rågsorter. Midsommarrågen, som sås på
högsommaren, och senrågen, som kan
sås sent in på hösten, uti mellersta
Sverige ända in i oktober månad,
hvarföre den äfven plägar nämnas
oktoberråg – äro endast olika varieteter af
den vanliga höstrågen.

Tuf- eller rotråg kallar man sådan
råg, som äger stor förmåga att tufva
sig eller grena ut sig genom sidoskott
från roten. Vid tidig sådd kan denna
råg sås mycket tunt och ändå blifva
tillräckligt tjock öfver vintern, om
jorden är kraftig samt väl brukad. Det
är denna råg, som fått namnet
midsommarråg, af orsak att man brukat,
synnerligast efter utsäde från svedjeland,
så densamma under högsommaren.

Finsk råg, såväl nylands- som
vasaråg, utgör ej någon särskild art, utan
skiljer sig från vår vanliga råg endast
därigenom att den är ritorkad.

Höstråg.

424. <i>Jordmån. Rågen är
icke nogräknad på jordmån, utan
går till på all åkerjord, som icke
är för mager, icke lider af väta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free