- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
247

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - A) Stråsädesslagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller är för lös genom för stor mullhalt, då jorden är
otjänlig för höstsäd. – En i god växtkraft varande sandjord
är dock den yppersta rågjorden.</i>

Sandjorden gifver den tyngsta och tunnskaligaste rågen och det
hvitaste mjölet. På mulljord blir rågen alltid mörk och lätt.

425. Plats i omloppet. Efter gödslad träda ger
rågen den säkraste och högsta afkastningen: men den kan
äfven med fördel, synnerligast på lösare jordmåner, sås efter
grönskördade foderväxter (såsom efter klöfver, vicker och
spärgel), som afbärgats tidigt, samt efter betesvall, som tidigt
uppbäres, så att åkern hinner redas före sådden. – Råg
bör icke sås på nybrukad jord, utan bör jorden hunnit
»sätta sig» före sådden.


Ju mera lerhaltig jorden är, desto angelägnare måste man vara,
att rågen ej sås för nära efter bruk med plog eller årder. Har sista
plöjningen skett sent, är det bättre att vänta med rågsådden, än att
så på nyplöjd åker; och skulle åkern närmast före eller vid
såningstiden vara besvärad af ogräs, må man icke däraf låta förleda sig att
plöja åkern, utan bruka harfven till ogräsets undanrödjande.

426. Gödsling. Som rågen går väl till uti
med ladugårdsspillning nygödslad jord, gödes rågjorden vanligen
därmed samt bör alltid erhålla sådan gödsling, när klöfver
eller gräs skall följa efter rågen och sålunda böra insås
uti densamma.


Benmjöl, thomasmjöl, aska, tång eller tångkompost, guano m. fl.
gödslingsämnen kunna äfven med fördel användas till gödsling för
rågen, om stallgödseln ej räcker till och tillgång finnes på
förenämnda eller andra gödslingsämnen. – Kan jorden för rågen ej få full
gödsling med stallgödsel, så är det lämpligast att endast gifva den
mindre, t. ex. en half sådan gödsling, samt fylla bristen med
konstgjorda gödslingsämnen, helst fosforsyrehaltiga, hvilkas användande
alltid gör rågskörden säkrare.

427. Såningstiden. Rågsådden infaller mycket olika
i olika delar af landet. I norra Sverige bör den
verkställas i början af juli månad, i mellersta Sverige vid början
till omkring medlet af augusti, hvaremot den i södra Sverige
vanligen ej företages förr än i september.


Såsom en allmän regel gäller, att ju tidigare rågen sås inom
den för hvarje ort vanliga tiden, desto bättre är det och desto
säkrare blir skörden. I stark torka må man dock ej så höstrågen förr
än jorden efter inträffadt regn erhållit nödig fuktighet, så att rågen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free