- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
249

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - A) Stråsädesslagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


432. Afkastningen kan beräknas från 20 till 35hl.
på hektaren, med en vikt af omkr. 75 till 80 kg.
hektolitern, samt 4,250 till 4,700 kg. halm på hektaren.
Afkastningen i halm uppgår vanligen till omkring dubbla vikten
mot säden.


På mossjord fås mesta halmen och minsta sädesafkastningen.
Här går halmen sålunda vida öfver sädens dubbla vikt. I öfrigt är
halmens utveckling väsentligen beroende af nederbörden, så att i
torkår afkastningen i halm blir, i förhållande till säden, mindre än den
ofvan angifna.

433. Sjukdomar och olycksfall. De sjukdomar,
af hvilka rågen hemsökes, äro rost samt mjölökor med
åtföljande honungsdagg. – Han skadas stundom af
rot- och broddmask, af sniglar och hvitaxmasken samt af
frost.


Orsakerna till och medlen emot rostsjukdomen äro de
samma som förut uppgifvits vid hvetet.

434. Uti våtår, då det regnar mycket vid rågens
blomning, händer det ofta, att en del af rågkornen utväxa samt
blifva betydligt större än de öfriga och antaga ett hornlikt
utseende med gråhvit svartviolett färg. De sålunda
missbildade rågkornen har man kallat mjölökor eller
mjöldrygor. De äro en svampbildning, före hvars
framträdande från rågaxen afsöndras en sötaktig, klibbig vätska,
som man kallat honungsdagg och utgör groddkornsslemmet
till mjölökesvampen.


Mjölökor förekomma ytterst sällan i de andra sädesslagen, men
ofta på åtskilliga af grässlagen,, t. ex. timotej, ängkafle, hundäxing,
renrepe, losta, svingel och rörvass m. fl. Under regnår, särdeles vid
varm och dimfull luft, anträffas isynnerhet mjölökor, så hos rågen
som på gräsen.

Mjölökorna äro mycket giftiga, och mjöl efter säd blandad med
denna svamp förorsakar yrsel, dragsjuka och andra svåra åkommor.
Mjölökeblandad säd, använd till utfodring åt husdjuren, föranleder
kastningar af fostren och andra sjukdomar. – De år, då mjölökor
förekomma i rågen, bör den därför väl och noga rengöras samt
därefter grundligt torkas i ugn, innan den förmales, då de mjölökor eller
delar af dem, som möjligen finnas kvar i säden, därigenom förlora
sina skadliga egenskaper, efter hvad erfarenheten flerstädes gifvit vid
handen.

435. <i>Till förekommande af mjölökesjukdomen har
man föreslagit:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free