Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - A) Stråsädesslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utblandad med vatten, har äfven med framgång
begagnats mot rotmasken.[1]
Väl brunnen stallgödsel, som ymnigt uppblandats med tall- eller
granrisströ, med pors eller skvattram, är ock känd såsom motverkande
rotmasken, så att de trakter, där sådan gödsel begagnas, anföras vara
från rotmask befriade.
437. ,Broddmask och sniglar göra mindre skada än
rotmasken, ty de af äta endast rågbrodden, som därefter, om
väderleken blir gynnsam, återväxer.
Dessa skadedjur kunna dödas genom att man öfver
fältet utströr grön vitriol (järnvitriol), blandad med torr
jord. Järnvitriolen sönderstötes och blandas med jord.
Blandningen utströs vid lugnt väder före solnedgången,
då broddmasken och sniglarne komma fram, hvaremot de
under dagen och vid solsken hålla sig gömda.
Järnvitriolen skadar ej växtligheten å åkern, utan tvärtom ökar
densamma och kan sålunda anses såsom ett gödslingsmedel, så att
den äfven i detta hänseende gör nytta. Omkring 17 till 25 kg.
på hektaren äro härvid till fyllest. Kostnaden är således icke stor
och ersattes mer än väl af den skörd, som därigenom kan räddas.
Gödsel, blandad med tall- och granris, samt kalkpudrett hafva
äfven befunnits fördelaktiga mot broddmasken.
Åkrar, uppfyllda med rotogräs och kokor, utgöra broddmaskens
och sniglarnes älsklingsställen, och bör landtmannen först och främst
genom en omsorgsfull skötsel af sin jord söka motverka dessa och
andra skadedjur, samt när de det oaktadt, under för dem gynnsamma
år, visa sig, använda de medel, genom hvilka man kan förhindra
deras vidare fortkomst.
438. Hvitax i rågen uppkomma dels af frost, dels af
hvitaxmasken.
Hvitaxmasken är larven till hvitaxmottet. Denna larv,
som är grågrön och af omkring 2,5 cm. längd, af äter
rågstrået vid öfversta stråleden samt kryper slutligen ned
i jorden, där den undergår förvandling och framkommer
nästa år såsom fjäril, som ånyo lägger sina ägg, från
hvilka utveckla sig nya larver.
Sedan hvitaxmasken afätit rågstrået, sitter axet löst
i slidan samt torkar och blir hvitt.
Där bemälda hvitaxmask i större mängd förefinnes och härjar,
bör åkern före vintern djupt plogvändas samt följande vår, så fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
