- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
262

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - A) Stråsädesslagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit kulturväxt i norra Europa, där den i vissa trakter
utgjorde den egentliga brödsäden, liksom den ännu på
somliga orter får tjäna därtill. Detta är fallet i de
skottska högländerna och här i vårt land hufvudsakligen
i Värmland, en del af Elfsborgs län och i Småland. I
Österlandet och Egypten är hafren okänd, hvaremot den
lärer växa vild i Södra Ryssland, Sibirien och vissa delar
af Österrike.

Hafren är näst kornet vårt vanligaste vårsäde och
odlas nu på många orter inom vårt land i större
utsträckning än något annat sädesslag. Dock kan ej hafren
odlas så högt upp emot norden som kornet, åtminstone
icke i hopp att erhålla mogen skörd. Hafren behöfver
nämligen längre växttid än det sexradiga kornet, men
då den inemot mognaden är mera ömtålig för frosten än
kornet, så är det sällan man lyckas erhålla hafren mogen
norr om Umeå. På våren är hafren likväl mindre
ömtålig än kornet, hvarför den också kan sås mycket tidigt,
ja på moss- och dyjord medan tjälen ännu sitter kvar i
jorden.

Af den odlade hafren förekomma följande hufvudarter:

1) Vanlig hafre (fig. 77), med åt alla sidor utbredd vippa. Hvitt
eller svart fröskal.

2) Plym-hafre (fig. 78), med ensidig, plymlik blomvippa.
Fröskalet svart eller hvitt. – Denna sort är äfven känd under namn af
turkisk och tatarisk hafre.

3) </i>Skallös småhafre</i>, med små, korta och tjocka, skallösa frön.

4) </i>Skallös grofhafre</i>, med större och gröfre skallösa frön.

Af de båda förra slagen förekomma flere olika sorter, dels med
hvitt dels med svart fröskal, och häraf skillnaden emellan hvit- och
svart-hafre.

I skilda delar af vårt land odlas olika hafresorter, som på vissa
orter gå olika till samt lyckas där bättre än på andra. Jordbrukaren
har härvid att välja den sort han för sin jord finner vara lämpligast.

I västra och södra Sverige odlas mest hvithafre, hvaraf
exporteras till England, Danmark och Tyskland.

I östra och mellersta Sverige odlas mest svarthafre, som skeppas
dels på Frankrike, dels på England och Belgien.

Skånes goda jord alstrar en lång hvithafre, som står högt i pris
i England. – Af hos oss odlad hvithafre intager Svalöfs probsteier
hafre första rummet, både med hänseende till dess vikt och
synnerligen rika afkastning samt tunnskalighet.

Visingsö svarthafre är berömd såsom både viktig och rikligen
gifvande, och ägnades den samma lika förädlingsomsorger, som kommit
den hvita probst.-hafren till del, så är det antagligt, att vår
svarthafre skulle betydligen kunna förädlas samt såsom handelsvara tillvinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free