Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - B) Baljsäd, bohvete och blandsäd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligt sätt upplagda drillfårorna, då myllningen verkställes, såsom
vanligt, medelst drillarnes klyfning.
Flerestädes hos oss brukar man odla bönorna bredsådda. Åkern
kan då ej hållas ren under det den bär bönorna, och man förlorar
härvid dubbelt, ty bönskörden blir mindre och efterföljande sädet vida
sämre, än om det får komma efter radsådda bönor i en väl rensad
och luckrad jord.
497. Utsädesmängden rättar sig efter jordens
beskaffenhet och bönornas storlek. På kraftig jord och af
hästbönor omkring 1,5 hl. samt af de större bondbönorna
vid pass 2 hl. pr har.
498. Behandling efter sådden. Då bönorna hålla
på att komma upp, så öfverharfvas fältet. Vidare hålles
det rent genom bearbetning med plog och hästhacka,
hvarefter bönorna slutligen kupas, när de uppvuxit, då de härefter
efter snart beskugga fältet, så att någon vidare bearbetning
af detsamma ej är behöflig.
Fig. 82.
Bönsmygen.
499. Vidare behandling före skörden. Vid våt
väderlek, då bönorna blomma för länge in på hösten, eller
när de angripas af bladlöss, böra de aftoppas.
Genom toppningen afbrytas bönornas fortsatta blomning och
mognaden sker jämnare; – bladlössen hämmas äfven härigenom, ty
det är endast på de späda stjälkdelarna och bladen som de frossa
och efter toppningen göra de ej vidare någon skada.
500. <i>Skörden. När bönstjälkarna börja gulna samt
en och annan af skidorna blifva mörka eller svartbruna, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
