Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - B) Baljsäd, bohvete och blandsäd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aftages bönskörden med lie och upplägges till torkning på
hässjor.</i>
501. </i>Afkastningen kan i medeltal antagas till 23
till 30 hl. af hästbönor och 17 till 23 hl. pr har af
bondbönor. Halmen åter kan anses belöpa sig till 1,700-2,000
kg. pr har.</i>
Bönorna gröpta samt halmen skuren och sörpad äro förträffliga
till boskapsfoder.
502. Sjukdomar och olycksfall. Bönorna
anfallas stundom af rost och lida då däraf ganska mycket.
Mjöldagg plägar äfven hemsöka dem, men är mindre
farlig. Randiga ärtvifveln (se föreg. fig. 79 3, 4) och
bönsmygen (fig. 82, 1 i naturlig, 2 i förstorad storlek)
anfalla stundom åkerbönor, som därjämte stundom lida af
bladlöss.
Mot rosten, mjöldaggen samt ärtvifveln och bönsmygen
användas samma medel, som ofvan angifvits vid framställningen om
medlen mot dessa sjukdomar och skadedjur hos ärterna. – Vid bönsådden
bör, likasom vid sådd af ärter, gammalt utsäde begagnas, hvilket
äfven medför jämnare och rikare bönskördar.
Af bladlöss hemsökas bönorna under varma somrar, då de
vackraste bönåkrar kunna förstöras af dessa skadedjur. Börjande med sina
härjningar i toppen på bönstjälkarna, fortsätta de nedåt, utsugande
saften från bönstånden, som häraf uttorka och afvissna, så att
frösättningen ej kan fortgå. – Botemedlet häremot är, såsom ofvan
angifvits, att genast, så fort bladlössen visa sig, låta aftoppa bön
stånden. Med denna åtgärd får man härvid dock icke dröja, ty några
dagars uppskof kan göra det omöjligt att på detta sätt bli af med
bladlössen, som med en otrolig hastighet föröka sig och icke vidare
kunna motas, sedan de spridt sig till de nedre delarna af bön
stjälkarna. Tidig aftoppning af bönstånden är däremot ett säkert
skyddsmedel mot bladlössen, men det måste utan uppskof användas, så fort
denna ohyra visar sig. – Stjälktopparna, hvarå bladlössen först sitta,
kunna antingen afhuggas med lie eller handskära, eller afnypas eller
ock med ett spö afskiljas från bönstjälken.
Förestående fig. 82 visar bönsmygen 1 i naturlig, 2 i förstorad
storlek; 3 är en böna med det hål (a), som i henne gjorts af larven
till insekten; 4 föreställer denna larv i naturlig, 5 i förstorad
storlek; 6 är puppan af densamma i naturlig, 7 dito i förstorad skala. –
Bönsmygen lägger sina ägg i bönblommorna, så fort de framkomma,
och från dessa ägg kläckas larverna och insekten, som anfräta
bönorna. Endast genom sådd af gammalt utsäde, från hvilket
bönsmygen redan utkrupit, kunna blifvande bönskördar skyddas för denna
skadeinsekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
