- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
315

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - D) Rotfrukter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


594. Sånings- och planteringstiden. Då odlingen
sker med frösådd, bör denna verkställas i slutet af april
eller början af maj; utplanteringen af hvitbetsplantor
företages däremot strax efter potatissättningen.


Vanligast och lättast odlas betor genom frösådd. Men det är
alltid skäl att hafva i bänk uppdragna hvitbetsplantor i beredskap
till utplantering för fyllande af de luckor, hvilka af olika orsaker
kunna uppkomma på de frösådda betfälten.

595. Skörden företages då bladen börja blifva gula
eller brunaktiga, och verkställes på samma sätt som
upptagningen af rofvor och kålrötter.


De upptagna och afbladade betorna läggas i 1,2-1,8 m. breda
och 1,2-1,5 m. höga, med luftrör försedda strängar, som täckas med
jord, först med ett tunnare och sedan med ett tjockare lager, hvarvid
noga bör tillses, att betäckningen afpassas så, att högen strax efter
uppläggningen ej må taga hetta, hvilket inträffar om betäckningen är
för tjock, samt att vid inträffande köld betorna däraf ej skadas,
hvilket skulle blifva händelsen, om jordbetäckningen vore för tunn, eller
om densamma vore uppfylld af sprickor, hvadan det är nödigt tillse,
att sådana, så fort de visa sig, täppas genom jordens förnyade
tillkrattning och tillklappning, så att jordbetäckningen å stacken städse
hålles tät och jämn.

Vid inträffande starkare köld böra stackarna täckas med färsk
gödsel å de sidor, från hvilka de kalla vindarne företrädesvis komma.
När blidväder åter inträffar, måste denna gödsel borttagas. Stackarna
skulle annars uppvärmas för mycket och betorna däraf taga skada.

Omkring hvarje betstack upptages ett dike af 45 cm. djup, så
att regn- och snövatten må hafva tillfälle att af rinna och ej intränga
uti stacken. Jorden, som upptages ur detta dike, användes till högens
täckning. Dessutom erinras, att platsen, där stackarna läggas, bör
vara instängd och fredad, så att betäckningen ej skadas genom
kreaturstramp och dylikt.

596. Afkastningen af foderbetor kan antagas till
omkring 34,000-42,000 kg. på hektaren. Af sockerbetor
kan skörden i medeltal beräknas till omkr. 34,000 kg. på
hektaren; – och plägar blasten efter hvitbetor uppgå till
vid pass en sjättedel af rötternas vikt.


På god och kraftig jord samt under mycket gynnsam väderlek
kunna hvitbetsskördarna blifva vida större, än det här angifna. (Se
härom och i öfrigt rörande det speciella af sockerbetskulturen den
synnerligen förtjänstfulla af handlingen: »Om odling af sockerbetor och
foderbetor
», af S. Forsberg).

Sockerbetor gifva, såsom ofvan antydts, visserligen mindre skörd
än foderbetor, men äro, om de användas till utfodring, värderikare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:39:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordbruk/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free