Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - E) Foderväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
c) att man i fröblandningen bör intaga, dels sådana
växtslag, som utveckla sig tidigt på försommaren, och
således gifva afkastning i första slåttern, dels sådana,
som komma senare eller som snabbt växa igen för att
erhålla en andra eller tredje slåtter;
d) att det vid fröblandningen äfven bör tagas
hänsyn till, att somliga växter utveckla sig bäst under torr
väderlek, och andra i fuktig;
e) att blandningen bör innehålla, dels sådana
växtslag, som växa högt, s. k. höggräs, dels sådana, som bilda
en god och tät botten, bottengräs, och dels sådana, som
stå midt emellan dessa båda slagen, mellangräs.
Till höggräsen räknas ängskafle, hundäxing,
ängssvingel, timotej, knylhafre, italienskt rajgräs, samt af
baljväxter fransk lucern m. fl.
Till mellangräs hänföras guldhafre, engelskt rajgräs,
kärrgröe, kamäxing, luddtåtel samt af baljväxter röd- och
alsikeklöfver, sandväppling m. fl.
Till bottengräsen räknas ängsgröe, fjällgröe, rödsvingel,
samt af baljväxter hvitklöfver och humlelucern.
Genom denna mångblandning komma de i vallen
ingående växterna att mera allsidigt tillägna sig
näringsämnen ur åkerjorden. Dessutom är det af många
växtslag uppblandade fodret mera smältbart för kreaturen
och gifver större behållning vid utfodringen, än klöfver
eller gräs enbart.
672. Jordens beskaffenhet. När åkerjorden insås till
vall, bör hon vara djupt och väl bearbetad, fri från ogräs
samt uti god växtkraft.
Endast uti en djupt bearbetad, väl redd och ogräsfri
jord, som är i god växtkraft, kan man förvänta sig goda
foderskördar efter insåningen med klöfver och gräsfrö.
Jorden bör sålunda antingen vara gödslad för försädet,
såsom vid insåning uti höstsäd eller korn, som följer efter
gödslad träda, eller uti vårsäd, som fått sin plats efter
gödslade rotfrukter. Å nyodlad och bränd mark kan
insåning till mångårig vall äfven verkställas med fördel,
om jorden är godartad och kraftig. Däremot lönar det
sig aldrig att nedlägga mager och grund jord till vall.
673. <i>Utsädet. Vid insåning till flerårig vall bör
man begagna sådana fröslag, som efter jordens beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
