Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - E) Foderväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
/*
Ängssvingel........................... 9 kilogram
Kamäxing.............................. 2 »
Knylhafre ............................ 6 »
Hundäxing ............................ 6 »
Ängsgröe.......................,...... l »
Engelskt rajgräs ..................... 6 »
––––––––––––-
Summa 50 kilogram per hektar.
*/
4:o) Flerårig vall på god mossjord eller torfbotten,
beräknad för mer än 6 års varaktighet:
/*
Alsikeklöfver......................... 2 kilogram
Hvitklöfver........................... l »
Timotej............................... 5 »
Knylhafre ........................... 6 »
Engelskt rajgräs...................... 5 »
Ängssvingel........................... 14 »
Ängskafle............................. 4 »
Hundäxing ............................ 13 »
Kryphven.............................. 2 »
Luddtåtel............................. 2 »
–––––––––––––
Summa 54 kilogram per hektar.
*/
677. <i>Skyddsäde. Insåningarne lyckas sällan, om
skyddsädet är för tjockt eller för frodväxt, och när
skyddsädet lägger sig, kväfves merendels däraf det insådda
klöfver- och gräsfröet, så att detta alldeles går ut. – Säkrast
och bäst är det att för fleråriga vallar göra insåningarne
tillsammans med ett skyddsäde, som skördas till grönfoder.
Insåningarne till fodervallar misslyckas alltid, när skyddsädet
lägger sig, såsom ej sällan inträffar både med frodväxt såväl
höst- som vårsäd. Ett godt och säkert sätt att få klöfver- och grässådderna
att gå väl till är däremot att verkställa dessa sådder icke uti
Skyddsäde, som man vill taga moget, utan i ett sade, som man skördar
grönt till foder, t. ex. vickerhafre, raps, hvit senap, bohvete eller
foderråg. Af skyddsädet erhålles då en rik foderskörd, som bärgas
tidigare än den mogna säden, och klöfver- och gräsplantorna få
tidigare tillfälle att fritt utveckla sig samt nå före första vintern större
styrka, än om de vuxit uti råg, korn eller hvete, äfven om dessa ej
lagt sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
