Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 11. Ängars och betesmarkers skötsel. - B) Vattenängars skötsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det tjänligaste. Bäckar, åar och floder upptaga uti sig ytvattnet från
omgifvande nejder samt föra med sig en mängd ämnen, som afsättas å
vattningsängarne samt underhålla och öka bördigheten, och ju rikare
vattnet är på gödselämnen, desto förmånligare är det att begagna
detta vatten, vare sig å sil- eller dämängar.
691. Skötseln af silängar. Hvarje år, innan
vattningen börjar, tillses att allt å silängen är i det skick, det
bör vara för tillredning, spridning och afledning af vattnet.
Om vårarna börjas vattningen strax efter islossningen,
och iakttages härvid, att man synnerligen mot kalla nätter
påsläpper vattnet om aftnarna för att därigenom motverka
frosten och uppfriska gräsroten. Om höstarna låter man
vattnet 4-5 dagar sila öfver ängen samt lägger henne
därefter torr 2-3 dagar, hvarefter vattnet sedan åter
påsläppes 4-5 dagar, o. s. v., och bör man upphöra med
vattningen, innan kölden blir så stark, att marken börjat
tjälas. – Vid vårvattningen bör ängen, likasom vid
höstvattningen, skiftesvis läggas några dagar torr, sedan
hon några dagar vattnats; dock erfordras på vårarna icke
så mycken eller så långvarig vattning som om höstarna.
– På höstarna vattnar man för att gödsla ängarna, på
vårarna mera för att uppfriska dem och påskynda gräsets
utveckling. När detta blifvit 15 cm. högt, upphöres med
vattningen.
Om sommaren kan man en eller annan gång påsläppa så mycket
vatten, att vattningsrännorna fyllas och fältet däraf fuktas. Efter
slåttern bör på 14 dagar ingen vattning företagas; gräsväxten skadas
nämligen, om vattnet kommer in i de öppna, afhuggna stråpiporna,
och nya skott böra från dessa hafva utvuxit, innan ängen vattnas.
Skall ängen efter skörden betas, så dröjes härmed tills gräset
behörigen åter vuxit, och vattningen börjar icke förr än efter betningens
slut; den uppblötta vallen skulle annars af kreaturens tramp allt för
mycket skadas. Dock böra vattnade ängar helst icke betas. Genom
betningen skadas vattningsrännorna m. m. alltid mer eller mindre;
och bäst är det därför, om de vattnade ängarna få vara alldeles
fredade från betning. Betas de, så måste betningen upphöra så tidigt
på hösten, att dels marken icke skadas af kreaturens tramp, dels
tillräcklig tid finnes öfrig för vattningen, innan marken fryser.
692. Dämängars skötsel. Dämängar sättas under
vatten höst och vår. På höstarna afsläppes vattnet innan
det fryser, på vårarna så fort det visat sig hafva tagit
värme, då det, om det längre finge kvarstå öfver ängen,
skulle förorsaka röta å gräsroten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
