Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. Nyodlingar. - A) Allmänna grundsatser för nyodlingars verkställande. - B) Om odling af mossar och kärr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgör massan af barrskogen. Där enen växer upp hög och frodig är
jorden god och bördig; där denna buske åter växer låg och krypande
utefter jorden med grofva och krokiga grenar, utvisar detta en grund
matjord och mager alf. På sidländt mark angifver den vanliga
klibbalen god jord; pil, sälg och videarter beteckna i allmänhet en
godartad jord. Sistnämnda träd och buskarter förekomma dock vanligtvis
icke ensamma, utan blandade med al, björk eller tall. Ju mera
albuskar man träffar bland de andra träden eller buskarna, desto bättre!
Däremot är björken icke tillförlitlig; hon är ej nogräknad på jordmån
och växer ofta på sådan mark, där säd och gräs icke komma
synnerligt fort.
712. Sandmoar, bevuxna med ljung, kunna äfven odlas och
uppbringas till bördighet, om man äger tillgång till märgel- och
dyjord, som efter fältens odling rikligen böra påköras. – Att till åker
söka uppodla sådan mark, som endast består af lös sand eller grus,
eller som är uppfylld med berg och massor af sten, kan hvarken
tjäna till enskildt eller allmänt gagn, utan vinnes bästa afkastning af
sådan mark genom dess upplåtande till skogsbruk.
B) Om odling af mossar oeh kärr.
713. Odling af mossar och kärr utföres, i
förening med fältens afdikning, antingen 1) genom
flåhackning och bränning; 2) genom plöjning och
ytbränning; 3) genom harfning och ytbränning, eller 4) utan
bränning genom djuphackning och torfvens
fullständiga sönderdelning.
714. Hackning och bränning lämpar sig för
odling af sidländta marker, som betäckas af ett djupare,
oförmultnadt mosslager, hvilket man vill aflägsna för att nå
undre, sönderdelade och bördigare lager.
Hackningen, som utföres med vänlig flåhacka, göres så djup
som möjligt med iakttagande dock, att där marken är ojämn ställes
hackningen så, att fältet efter densamma blir jämnt. Sålunda kunna
enskilda torfstycken, med torfvor och därå befintliga buskar blifva
ända till 45 cm. tjocka eller därutöfver, under det att den upphackade
torfven uti fördjupningarna mellan tufvorna bör hafva en tjocklek af
15 cm. Torf styckena, som uppbackas, tagas för öfrigt till omkring
45 cm. längd, 30 cm. bredd samt böra hackas fullkomligt lösa från
mossvallen och ställas på kant till torkning.
Hackningen bör begynna om våren eller på försommaren, så fort
tjälen gått ur jorden, hvilket på moss- eller myrjord ej pläga inträffa
förr än i slutet af maj eller början af juni. Under denna årstid torkar
torfven fortast, och är torfven godartad, så kan bränningen börja kort
efter hackningen. Innehåller hon mycket hvitmossa, så torkar hon
långsamt och kan vanligen ej brännas samma år, som hon upphackats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
