Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. Nyodlingar. - C) Om odling af högländt mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medelst spadvändning, utförd på sätt här beskrifvits, erhålles
ett väl utfördt odlingsarbete, genom hvilket den öfriga tillbrukningen
för sådden äfven blifver betydligen underlättad. Men där en
myckenhet träd och jordstenar förekomma, kan detta odlingssätt ej användas,
utan måste jorden där djuphackas eller schaktas.
Om spadvändningen blifvit väl och omsorgsfullt samt till
behörigt djup utförd, kan fältet, sedan det blifvit afdikadt och
harfvadt, grundt plöjas, då om jorden är af styf vare beskaffenhet
gödseln med detsamma vinner bättre betäckning samt bättre tillgång
på lös mull erhålles, hvarigenom äfven möjliggöras att, efter
tillbrukning och sådd, uppköra vattenfåror å fältet.
722. Odling genom schaktning begagnas å sådan
mark, som är beväxt med en myckenhet större träd samt
besvärad af en mängd jordstenar, hvilka man måste jämte
trädrötterna uppbryta, för att kunna få jorden i det skick,
att hon såsom åker framdeles må kunna bearbetas.
Uppbrytningen af marken sker härvid genom därtill indelade
arbetslag, hvarje bestående af två man, som samtidigt använda
djuphacka och järnspett, därvid den, som förer hackan, går rätt fram,
men den, som förer järnspettet, går baklänges, och tillgår odlingen
sålunda, att den med hackan löshackar större torfvor, hvilka den med
järnspettet torfva för torfva uppbryter jämte underliggande stenar
[1]
och rötter, och genom hvilket arbete, om det rätt utföres, vinnes en
god luckring af jorden, som härvid bör uppbrytas till 20 cm. djup
eller därutöfver.
Om odlingsfältet är mycket skogbeväxt, är det bäst att först
rothugga det, sålunda att trädens rötter afhuggas minst 0,5 meter
från trädet, som därefter kullbrytes; den kvarblifvande rotväfnaden
uppbrytes sedermera vid schaktningen. Lämpligast verkställes
rothuggningen ett år före schaktningen; under påföljande vinter
upphuggas, hopläggas och bortföras ved och virket, därvid endast riset
och rotstubbarne kvarlämnas, hvilka efter odlingens fullbordan
uppbrännas, då fältet af askan, som jämt bör utspridas, får en god
gödsling. – Har odlingen ena sommaren blifvit rothuggen, är det
lämpligt att påföljande sommar dika och schakta henne, samt att under
kommande vinter bortföra den uppbrutna stenen, äfvensom den
upphuggna veden och virket. Under våren och sommaren därefter brännas
ris och stubbar, askan sprides, dikesjorden utföres, fältet planeras och
beredes till sådd genom ofta förnyade harfningar med ledharf och
rullharf; tufvor och rötter, som vid dessa harfningar uppryckas, samlas
i högar och uppbrännas, hvarefter askan åter sprides. – Harfningarne
böra verkställas i alla riktningar, och fortsattes därmed, till dess man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
