Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wercket, såsom Araberne, mäta en linea rätt fram från Söder
til Norr för jordmånens ojämnhet, så upletades stationer på
tjenliga berg och högder, hwilka blefwe med trianglar tilsammans
bundne. Man observerade hwad angel någon af dessa trianglars
sidor giorde med middags-lineen. Sedan blefwo twå rätta
lineer på en jämn jordmån med stänger afmätte, hwilka tjente för
bases, och tilhopa bundne med de närmaste trianglarne, gofwo
alle trianglarnas sidor efter trigonometrisk uträkning, och
följakteligen hela middags-lineens längd emellan Malvoisine och
Amiens. Men til at få weta huru stor del af jordens omkrets
swarte emot denna således afmätte längden, observerade Mr. Picard
en och samma stiernas afstånd från Zenith på bägge ändarne af
sin middags-linea. Hwarutaf han slöt at en grad på jordens
stora cirkel som går igenom Polerne, innehåller 57060 Fransyska
toises eller 62367 Swänska famnar, som giöra nästan 10 mil och
trehalfwa fiärdings wäg. Blir då hela jordens omkrets
22,451,969 famnar eller 3,742 mil, och jordens diameter eller
en rätt linea twärt igenom, 7,146,683 famnar eller 1191 mil.
Någon tid efter denna mätningen, nämligen Åhr 1686
utkommo Sir Isaac Newtons Mathematiska Principier i
Naturkunnigheten, hwaruti Auctoren bewisar, at om jorden hålles före
warit skapat af en flytande och enahanda slags materia, samt
utan någon rörelse kring sin axel, så bör hennes figur wara efter
den allmänna meningen accurat rund eller en sphere.
Han inbillar sig en Watn-Canal, hwars ena del går från
Polen til jordens centrum, och den andra delen derifrån opp til
Æqvatoren. Effter nu watnet i denna Canalen har allestädes
lika tryckning emot hwart annat och står uti jämnwigt, så måtte
dessa bägge columner wara lika långa, i anledning af de bekante
hydrostatiska experimenterne. Inbillar man sig sådane lika
wägande watn-columner öfwer alt, så måtte columnernas lika
längd från centrum giöra jorden til en sphere.
Men som jorden på 24 timmar rullar sig omkring sin axel,
och således förorsakar at alla des delar eller alla desse
watn-columner få en vis centrifuga, eller en krafft at gå ut ifrån sitt
kringswängnings centrum: Swarar denna krafften emot Cirklarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
