Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en Sphere, tror henne warit en Spheroide mycket mera aflång än
Mr. Cassini håller henne före nu wara; men sedan genom sitt
kringrullande blifwit mindre aflång af samma orsak, som Newton
giör henne til en flat Spheroide.
Men Dr. Desaguliers har wist widlyfftigt i de Engelska
Acterne, at denne Mr. Mairons hypothesis är intet allenast
mycket litet probable, utan ock wärkeligen stridande mot de sanna
rörelsens lagar.
Herr Professor Jan Bernoulli i Basel har påfunnit en ny
theorie at förklara himmelska kropparnas rörelse genom vortices
eller hwirflar, hwarutaf han jämwäl wil sluta jordens figur til
Mr. Cassini fördel. Denna hans hypothesis har wäl hafft den
lyckan at winna ett pris af 2500. Fransyska Livres, som
l’Academie des sciences utgifwit Åhr 1734, men har ei warit krafftig
nog at öfwertyga de Lärda, som med Newton, neka alla slags
vortices, ehuru konstigt de någonsin måtte updiktas.
Åhr 1734. om hösten hörde jag Mr. Cassini uti Kongl.
Academiens publiqve sammankomst stadfästa sin sats med de
mätningar han giordt de twänne nyss förflutne somrar; medelst det, at en
parallel med Æqvatoren blifwit genom trigonometriske
operationer dragen genom hela Frankrike ända ifrån Grande-ville
genom observatorium i Paris til Strasburg. Desse grader i
längden til Öster och Wäster från Paris, fant Mr. Cassini accurat
swara emot sin aflånga jords figur.
Men häremot kan jämwäl inwändas, at ett fel af några
secunder i tiden, i parallelens graders determinerande, som
lätteligen i förmörkelsernas observerande af Jupiters satellites kan
skie, giör hela detta Mr. Cassini bewis owist.
Man har altså mycket swårt at à posteriori eller af de
härtils anstälte mätningur och försök stadfästa Mr. Cassini mening.
Genom någon förnufftig theorie eller à priori är ännu
swårare; så framt man icke wille neka en hop principier, som
endels äro otwifwelaktige, och endels helt probable.
Hwarföre som l’Academie des sciences i Paris såg at om
denna så nyttiga som namnkunniga frågan om jordens rätta figur
de Lärde jämwäl i Frankrike och öfweralt i Europa wore skiljaktige,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
