- Project Runeberg -  Jordens inre /
Ballongfärden

(1912) [MARC] [MARC] Author: Otto Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
75

KAP. VII.

Ballongfärden

Världen visste ju, efter detta kåseris publikation icke mera än förut. Den fick reda på, att det uppe på de sibiriska stepperna bodde en underlig man, som hade sina egna idéer om allt mellan himmel och jord. Men att denne ingeniör Pompowski hade något att skaffa med att en del floder händelsevis hade blifvit varma -- det var för tokigt tyckte alla. Man hade ju varma källor och floder på Island och nyligen hade ju en upptäckts på Spetsbergen; så hvarför kunde ej också Sibirien hafva fått några på sin lott?

Och mr Montgomery sade, att en sådan dumhet som att påstå att inte jorden vore glödande i sitt inre, vore rent af
76

fosterlandsförrädisk då det kunde skada Rysslands stolthet: jätteschaktet vid Moskwa. Ty det var ju detta inre glödande som skulle koka allt hans vatten till samfundsgagnelig ånga.

Och då fick kanske inte mr Montgomery mera pengar, ty folk kunde börja att tvifla.

Mr Montgomery handlade således strax och energiskt till sina egna syftens fördel.

Baltzar, som förut så lämpligt användt ett bläckhorn i nacken på Pompowski, tillkallades för konferens om hur man skulle kunna oskadliggöra ingeniören så, att han ej finge tillfälle att utbreda sina farliga läror (de varma floderna trodde ej heller de vara hans verk). Dessutom ombestyrdes att reportern fick afsked från sin tidning.

Journalisten hade ingen aning om att uppsägelsen egentligen hade sitt uppskof från jätteschaktets direktör. Han blef emellertid alldeles rasande på sin tidning i synnerhet och på den dumma publiken i allmänhet som ju trodde på hans kåseri.

I fullt raseri gick han till den smarte
77

redaktören som på mötet hade försäkrat sig om de första underrättelserna om mr Montgomerys plan. Denne var dessutom en antagonist till den tidning, som afskedat reportern.

»Herr redaktör?» sade han. »Jag har en idé.»

»Å fan,» utbrast den smarte och satte monoclen rätt.

»Jo då.»

»Låt höra då, herr journalist,» uppmuntrade den smarte som alltid sade »herr journalist» i högtidliga ögonblick; annars kunde han säga »far lille» och »grabb» och till ock med »sabla åsna».

Reportern framkom med sin idé. Den gick ut på att söka att lista ut hvad det var för ett samband mellan Pompowskis murar och flodernas varma vatten. Teorien om jordens inre däremot brydde han sig inte om.

Hans plan för att få detta utfördt var, att man i en luftballong skulle resa rätt öfver en af Pompowskis anläggningar och medelst starka kikare utforska hvad som
78

tilldrog sig där innanför. Detta blefve en nyhet af högsta rang för tidningens spalter. Ballongen skulle bära namnet på den smartes tidning för att förhöja reklamen.

Och se!

Den smarte lät monoclen falla och fann planen god. De bägge bladmännen kalkylerade i hast dess kostnader, hvilka ej blefvo så stora, då den smarte hade aktier i ett affärshus, som ställde en ballong till förfogande mot annonser i bladet. Den antogs således till direkt realisering.

Allaredan nästa vecka var ballongen klar och redaktören satte hela Ryssland i spänning genom att meddela i sin avisa, att man inom kort finge emotse ett meddelande af alldeles enormt intresse.

Journalisten och en bekant aviatör reste med den emballerade ballongen till Sibirien och alldeles i närheten af Pompowskis hufvudstation utpackades den och fylldes för uppstigningen.

Ballongen höjde sig allt mera och mera. Snart såg man öfver murens rand.

Man konstaterade snart, att floden flöt
79

rätt igenom den stora, ringformiga muren.

Nu var man rätt öfver verket, men allt skymdes af den täta dimman; intet kunde varsnas af floden eller af anläggningarne inom murens gränser.

Ballongen utsattes däremot för den heta luften öfver verket, den utvidgades enormt och med en väldig knall exploderade den.

Gondolen slungades åt sidan och de tvenne luftskepparne störtade ned i den heta, hemlighetsfulla floden.

Men den mystiska, höga muren stod lika mörk och ogenomtränglig som förr och det tycktes vara en omöjlighet för någon att gissa gåtan som dolde sig där innanför.

Men tre dagar senare var det tvenne män som begrofvos hos ingeniör Pompowski. Den ene döde var journalisten, den andre den bekante luftseglaren.

Den smarte hörde intet mera af saken. Han skref i sin tidning och omtalade allt. Han fordrade öppna meddelanden och skref att all denna hemlighetsfullhet vore en ren skandal. Hvad i all världen bedrefs det
80

däruppe? Möjligen vore det rent af anarkistiska historier -- kanske hela riket stode i fara.

Emellertid stod Pompowski under zarens beskydd och ett ord från högre ort var nog för att bringa den smarte till tystnad.

Nästa dag upplyste hans tidning endast i all korthet, att man nu hade fått full klarhet öfver de märkvärdiga anläggningarna. Det rörde sig om fabrikation af luftsalpeter; metoden vore ännu en djup hemlighet, då hela saken ännu befunne sig på experimentets stadium.

Och därmed fick man låta sig nöja.

Hvad mr Montgomerys och Baltzars planer beträffa, så voro de nedriga nog, men då de begge herrarne i Pompowski igenkände den bläckade ingeniören, drogo bägge in tentaklerna och företogo intet försök att ännu en gång svärta honom.


The above contents can be inspected in scanned images: 75, 76, 77, 78, 79, 80

Project Runeberg, Mon Dec 17 06:02:24 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordinre/k7.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free