Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Presidenten Barbicanes meddelande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var en personlighet af medelmåttig växt,
hvilken — ett sällsynt undantag i Gun-club — hade alla
sina lemmar i behåll. Hans utpräglade drag tycktes
vara dragna efter vinkelmått och lineal, och om det
är sant, att man, för att kunna sluta till en menniskas
sinnesart, bör se henne i profil, så måste det erkännas,
att Barbicane, betraktad på nämnda sätt, företedde de
ojäfaktigaste tecken af energi, djerfhet och kallblodighet.
Han satt nu orörlig i sin länstol, stum, tankfull,
med inåtvänd blick och i skygd af denna höga
cylinderformiga hatt af svart siden, som tyckes sitta
fastskrufvad på en amerikans hjessa.
Hans kolleger samspråkade högljudt omkring
honom, men utan att störa honom; de gjorde hvarann
frågor, de kastade sig ut på suppositionernas fält, de
betraktade uppmärksamt sin president och sökte, fastän
förgäfves, att lösa X’et i hans orubbliga anletsdrag.
Då det dånande vägguret i stora salen slog
åtta, reste sig plötsligt Barbicane, likasom om han
blifvit satt i rörelse af en fjeder; en allmän tystnad
uppstod, och i en något emfatisk ton tog talaren till orda
på följande sätt:
— Tappre kolleger, redan allt för länge har en
ofruktbar fred försänkt Gun-clubs ledamöter i en
sorglig overksamhet. Efter en tidrymd af några år, så rik
på händelser, ha vi sett oss nödsakade att öfvergifva
våra arbeten och se oss nu hejdade på framåtskridandets
bana. Jag fruktar icke att öppet förkunna, att hvarje
krig, som åter satte vapnen i våra händer, skulle
vara en lycka.
— Ja, krig! — utropade den häftige J. T. Maston.
— Hör, hör! — inföll man från alla håll.
— Men krig, — sade Barbicane — krig är omöjligt
under närvarande förhållanden, och hvad den
hedervärde ledamoten, som afbröt mig, än må hoppas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
