- Project Runeberg -  Från jorden till månen. Direkt öfverfart på 97 timmar 20 minuter. /
131

(1871) [MARC] [MARC] Author: Jules Verne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Passageraren på Atlanta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom ryktets hundrafaldiga röster, som blefvo hesa i
hans tjenst. Han lefde i ett glashus och tog hela
verlden till förtrogen i sina innersta hemligheter. Men
han hade ock en vacker samling af fiender bland dem,
som han mera eller mindre förolämpat eller kastat
omkull, i det han ville bereda sig en öppning genom
massan.

Emellertid älskade man honom allmänt och
behandlade honom som ett bortskämdt barn. Han var
enligt det gängse uttrycket “en man, som man borde
taga eller låta gå“, och man tog honom. Hvar och
en intresserade sig för hans djerfva företag och följde
honom med orolig blick. Man visste, att han var
oförvägen. Då någon vän ville hejda honom och
förespådde honom en stor olycka, svarade han med ett
älskligt småleende och utan att tvifla på, att han
anförde det vackraste af alla arabiska ordspråk:
“skogen brinner endast genom sina egna träd“.

Sådan var denne passagerare på Atlanta, alltid
orolig, alltid häftig under inflytande af en inre eld,
alltid upprörd, icke för hvad han skulle göra i Amerika,
ty derpå tänkte han icke en gång, utan i följd af sitt
lifliga temperament. Om någonsin tvenne personer
varit hvarandra fullkomligt olika, så var det
fransmannen Michel Ardan och yankeen Barbicane, fastän begge
voro företagsamma och djerfva i sitt handlingssätt.

Den betraktelse, hvaråt Gun-clubs president
öfverlemnade sig vid åsynen af denne medtäflare, som kom
för att ändra hans plan, blef hastigt afbruten af
massans hurra- och lefverop. Dessa rop blefvo slutligen
så ursinniga och hänförelsen antog så personliga former,
att Michel Ardan måste, sedan han tryckt tusentals
händer, åt hvilka han nödsakades öfverlemna
sina tio fingrar, taga tillflykt i sin hytt.

Barbicane följde honom utan att hafva sagt ett
enda ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:40:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordman/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free