Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den första halftimmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de sista på jorden tillbragta timmarne måste en
reaktion oundvikligen inträda.
— Nå väl, — sade Ardan, — efter man måste
sofva, så låtom oss sofva.
De utsträckte sig alla tre på sina bäddar och
voro snart försänkta i en djup sömn.
Men de hade icke sofvit mera än en qvart, då
Barbicane hastigt reste sig upp, väckte sina
kamrater och med väldig stämma utropade:
— Jag vet det, jag vet det!
— Hvad då? — frågade Ardan, som sprang upp
från sin bädd.
— Hvarför vi icke hört Columbiadens
detonation ?
— Och det skulle vara? — frågade Nicholl
— Jo, emedan vår projektil gick hastigare än
ljudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
