- Project Runeberg -  Från jorden till månen. Direkt öfverfart på 97 timmar 20 minuter. /
97

(1871) [MARC] [MARC] Author: Jules Verne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Månobservatörerne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mera aflägsna från , honom än jordens invånare, som
hade sina, starka teleskop att tillgå.

Man vet, att det instrument, som John Eoss
uppstält vid Parson-Town och hvilket förstorar sex tusen
fem hundra gånger, låter oss se månen på sexton mils
afstånd; och hvad mera, genom det ofantligt starka
teleskopet på Long’s Peak, som förstorade fyratioåtta tusen
gånger, såg man nattens stjerna på mindre än två
mils afstånd, och föremål om tio meters diameter
framstäldes der tillräckligt tydliga.

Alltså kunde månens topografiska förhållanden,
observerade utan tuber, på detta afstånd icke närmare
bestämmas. Ögat fattade hela den vidsträckta
konturen af dessa omätliga lågländer, som oegentligt
kallas "haf" *), men kunde icke urskilja deras
natur. Bergen försvunno i följd af den praktfulla
irradiation, som reflexionen från solstrålarne framkallade.
Blicken, som förbländades, liksom om den varit riktad
på ett glimrande silfverbad, vändes ofrivilligt bort.

Emellertid urskilde man redan himlakroppens
aflånga form. Den såg ut som ett jättelikt ägg, hvars
lillända var vänd mot jorden. Månen visade sig
verkligen i de första dagarne af sin formation som ett
fullkomligt klot, men inom kort indrogs han inom
jordens attraktionssfer och förlängdes under
inflytande af tyngden. Från den stund han blef
drabant, förlorade han den ursprungliga renheten i sina
former; hans tyngdpunkt skilde sig från
medelpunkten, och på grund häraf hafva några lärde velat
draga den slutsatsen, att luft och vatten kunnat taga
sin tillflykt till den motsatta ytan af månen, som man
aldrig ser från jorden.

Denna förändring af drabantens ursprungliga
former bemärktes endast under några ögonblick. Afstån-

*) Med »hafo» menas dessa omätliga rymder, som sannolikt fordom varit
betäckta med vatten, men. i verkligheten endast äro ofantliga slätter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:40:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordman/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free