- Project Runeberg -  Från jorden till månen. Direkt öfverfart på 97 timmar 20 minuter. /
147

(1871) [MARC] [MARC] Author: Jules Verne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Hyperbel eller Parabel?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men till Barbicanes stora förtret förde den kroklinie,
som projektilen beskref, honom långt från den af
eruptionen utmärkta punkten. Han kunde derför icke
närmare bestämma dess natur. En half timme efter
det denna ljuspunkt blifvit upptäckt försvann den
bakom den mörka horizonten. Iakttagandet af detta
fenomen var emellertid af stort intresse för de
selenografiska studierna. Det bevisade, att allt värme ännu icke
helt och hållet försvunnit från detta klots innandöme,
och der värme finnes, hvem kan väl försäkra, att icke
också växtriket, till och med djurriket ända hittills
motstått alla skadliga inflytelser? Den verkliga
tillvaron af denna brinnande vulkan skulle otvifvelaktigt
i hög grad bidragit till att lösa den svåra frågan om
jordens beboelighet

Barbicane försjönk i djupa drömmerier om
månverldens hemlighetsfulla tillvaro och sökte att
sinsemellan kombinera dittills gjorda upptäckter, då en ny
tilldragelse plötsligt återkallade honom till verkligheten.

Denna tilldragelse var mera än ett kosmiskt
fenomen, det var en hotande fara, hvars följder kunde
blifva sorgliga nog.

Plötsligt syntes midt i ethern och i detta djupa
mörker en ofantlig massa. Den liknade en måne, men
en hvitglödande måne, som spred en glans, så mycket
svårare att uthärda, som den stack bjert af emot det
ogenomträngliga mörkret i rymden. Denna cirkelrunda
massa kastade omkring sig ett så starkt ljus, att det
öfvergöt projektilen och framstälde* Barbiéane, Nicholl
och Ardan i en egendomlig belysning.

— För tusan, — utropade Ardan, - hvad vi se
vederstyggliga ut’ Men livad är det der för en
olycksalig måne?

— En eldkula, — svarade Barbicane
— En glödande meteorit i rymden?!

— Ja!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:40:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordman/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free