Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Hyperbel eller Parabel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den, och alla tre betraktade med till hälften slutna
ögon denna hvitglödande asteroid. Om de nu kunde
tänka, om hjernan ännu fullgjorde sina funktioner, borde
de anse sig förlorade.
Två minuter efter eldkulans plötsliga
uppenbarande, två sekel fulla af ångest, tyckte inan, att
projektilen var färdig att stöta emot henne, då
eldkulan splittrade sig som en bomb, men utan att
åstadkomma något buller midt i detta tomrum, der ljudet, som
endast är en skakning af luftlagren, icke kan förnimmas.
Nicholl uppgaf ett rop. Han och hans kamrater
skyndade till rutorna.
Hvilket skådespel! Hvilken penna skulle mäkta
beskrifva det, hvilken pensel skulle vara nog rik på
färger för att. framställa detsamma i all dess praktfullhet?
Det var, som om man sett en krater utgjuta sig
eller en ofantlig eldsvåda sprida sig. Tusentals
lysande spillror fårade rymden, och alla storlekar och
färgskiftningar voro der representerade; man såg gula,
röda, gröna, grå irradiationer, liknande det mest
mångfärgade fyrverkeri. Af den ofantliga och fruktansvärda
eldkulan återstodo endast stycken, som bortfördes i alla
riktningar och hvilka i sin tur blifvit asteroider, några
blixtrande som svärd, andra omgifna af ett hvitaktigt
moln, andra åter lemnande efter sig ljusstrimmor af
kosmiskt stoft.
Dessa glödande stycken korsade och stötte emot
hvarandra samt kringströddes i smärre bitar, af hvilka
några tornade emot projektilen. Hans venstra ruta blef
till och med spräckt af en våldsam stöt. Han tycktes
sväfva midt i en skur af haubitskulor, af hvilka den
minsta kunde krossa honom i ett ögonblick.
Ljuset, som mättade ethern, utvecklade sig med
en ojemförlig intensitet, ty dessa asteroider försvunno
åt alla sidor. I ett ögonblick var det så lifligt, att
Ardan drag sina kamrater till fönstret och utropade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
