Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Ett amerikanskt bolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dentens reseanteckningar voro redan färdiga att
tryckas. New-York Herald köpte dessa manuskript till ett
pris, som ännu är hemligt, men torde vara temligen
högt. Medan Resan till månen publicerades,
trycktes af tidningen 5 millioner exemplar. Tre dagar efter
de resandes återkomst till jorden voro de minsta
detaljer om deras expedition allmänt bekanta. Det
återstod blott att få se hjeltarne i detta öfvermenskliga
företag.
Barbicanes och hans vänners resa omkring
månen hade satt dem i tillfälle att kontrollera de olika
teorier, som uppstälts med afseende på jordens drabant.
Desse lärde män hade observerat honom de visu och
under helt egna förhållanden. Man visste nu, hvilka
system som borde förkastas, eller antagas rörande
denna himlakropps ursprung, bildning och beboelighet.
Man hade nu till och med fått hemligheterna om hans
forntid, nutid och framtid afslöjade. Hvad skulle man
också kunna invända mot dessa samvetsgranna
observatörer, som på mindre än fyratio kilometers afstånd
haft tillfälle studera berget Tycho, det egendomligaste
i månorografien? Hvad skulle man svara dessa lärda,
allvarliga män, hvilkas blickar fördjupat sig i ringber
get Platos afgrunder? Huru kunde man väl våga
motsäga dessa djerfva män, som under sin färd blifvit
bortförda öfver denna skifvans osynliga yta, hvaraf intet
menskligt öga dittills sett skymten? Det var nu deras
rättighet att bestämma gränserna för den
selenografiska vetenskapen och säga: Månen har varit en
beboelig och före jorden bebodd verld, men nu kan den ej
bebos och är ej bebodd.
För att fira sin utmärktaste ledamots och hans
kamraters hemkomst tänkte Gun-club att gifva en
lysande bankett, men en bankett, värdig sådana
segervinnare, värdig det amerikanska folket och på sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
