Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Londonprofiler - 1. Ansiktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 LONDONPROFILER
hvit sidenblus, genombrutna silkesstrumpor och
halsbrytande klackar läste en diger roman från
Mudies. Två slätrakade cityherrar i höga hattar
klämde emellan sig en illa klädd kvinna med
smutsgrå eastendhy. Envist, med blicken af
en, som pinas af tvångstankar, stirrade hon
genom de solkiga glasväggarna ut öfver gatorna,
som gledo förbi.
Längst inne i vrån, i den barmhärtiga
skuggan af lockarna och Romneyhatten, satt
slutligen en trasig, mager och hålögd man, en
af dem, om hvilka man säger: »han har sett
bättre dagar», om inte af annat skäl så därför,
att det bär emot att tro det någon människa i
all sin tid varit lika nedsjunken i elände. Han,
lika litet som de andra, kände sig hågad att
bryta tystnaden, han var fördjupad i funde-
ringar, sådana de nu voro. Han inbillade sig,
att han kände, huru luften inne i omnibusen
var full af tankar, han tyckte, att kan andades
in dem, ehuru i själfva verket den tjocka luften
var bemängd med något mycket mindre subtilt
än tankar. Hur skulle det ta sig ut, tänkte
han, om alla dessa tysta tankar plötsligt kri-
stalliserades i ljud? Därifrån gick han vidare
och önskade, att så skulle ske med alla de
tankar, som just i detta ögonblick tänktes i
London. Af alla fåvitska önskningar var väl
denna den mest fåvitska, ty hur skulle vi kunna
lefva, om icke människor genom generationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
