Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Londonprofiler - 1. Ansiktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANSIKTET 13
sköterska i följe, förfärades patienterna i S:t
Elisabeth’s ward af samma vanvettiga skrik,
som en gång skrämt passagerarna i en omnibus.
Läkaren, som för resten passerat omnibusen i
en droska vid samma tillfälle, stannade för-
vånad och vände sig mot den bädd han nyss
gått förbi.
— Nå, den där stackaren! Han gick fram
till kvinnan, som rest sig i sängen och stirrade
på honom med ett uttryck, som han icke för-
stod. I samma ögonblick, som han kom fram,
föll hon tungt tillbaka mot kudden.
Han böjde sig ner öfver henne, som icke
skulle få aftjäna sitt straff, och fick så syn på
något, som ådrog sig hans uppmärksamhet.
Han studsade, såg skarpt på henne och —
mindes. Sköterskan skickades bort med en
befallning, och under hennes bortovaro syss-
lade läkaren ensam och utan resultat med
patienten.
Några minuter senare stod han på bal-
kongen och såg ut öfver floden och parlaments-
huset på andra sidan. Big-Ben markerade
långsamt, liksom en begrafningsklocka, inträ-
dandet af en ny timme, i hvilken en patient
där inne icke skulle ha någon del, efter som
för henne icke mera fanns tid eller rum, icke
heller sorg, icke heller gråt–––
Han väntade, till dess klockan tystnat, såg
sig om med en snabb blick och kastade sedan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
