Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Londonprofiler - 3. Predikaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 LONDONPROFILER
brutit stafven öfver världen i allmänhet och
ohederliga advokater i synnerhet.
Då vaknade främlingen plötsligt till vid att
höra en dundrande stämma utbrista.:
— Ja, jag är en enfaldig gammal man och
inte mycket begriper jag, men det vet jag, att
alla kvinnor skulle kastas i den brinnande
svafvelsjön.
Talaren var nu berusad af sin egen stämma
af sitt ämne, af de eggande tillropen från ska-
ran, som trängdes kring honom. Han hade
blifvit röd i ansiktet, och ögonen glödde.
Förslaget mottogs med blandade känslor,
och hvad främlingen angick, så kände han lust
att ta mannen i armen och vräka ner honom
från låren. Hade han icke nyss läst om den
visa och ljufva Portia ... och flickan vid lyk-
tan ... fanns det väl någon, som hörde mera
himmelen till?
— Jo, säger jag, de skulle dit, där matken
icke dör och elden ...
— Jag tror du ordinerar luftombyte för
gumman din, gamle narr ...
Han hörde icke. Hans vältalighet växte
och han med den, det var slut med fubblet,
och han höjde sig till patos.
Om han känt Tertullianus kunde han be-
kvämligen oberopat sig på honom och med
honom sagt: *0, kvinna, du är porten till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
