Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Smålandsskisser - 3. Glädjeliket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 SMÅLANDSSKISSER
mera primitiva åsikterna på] landet omöjlig-
gjort för honom hvarje tanke på vare sig Stina
eller något annat fruntimmer. Så var emeller-
tid ej fallet, och Anders Johan var ej mer hem-
lighetsfull, än att man i många år vetat, på
hvilka han kastat sina ögon. Det hade ej gått
så långt med honom, att han ville skilja sig
från sin Märta Katrina. Men han hyste den
innerliga förtröstan, att hustrun snart skulle
tryta och sålunda saken reda upp sig genom
en högre makts ingripande, som det alltid sker,
då det skall bli välsignelse med ett företag.
Alldeles ogrundadt var ej detta hopp, ty hustrun
var hela tio år äldre än Anders Johan, ganska
sjuklig och på de sista åren blind.
Medan nu Anders Johan som sagdt vän-
tade på att hustrun skulle ge upp sig, sökte
han förkorta pröfvotiden genom att se sig om
efter en efterstäderska åt henne. Det sades för
öfrigt, att han gått rätt mycket längre än till
blotta seendet, men det kan möjligen vara för-
tal. Man vet i hvarje fall med visshet, att han
snickrade en byrå åt Fia på Planen och där-
jämte begåfvade henne med en långschal och
en sockertopp. Och att han tänkte sig en fram-
tida vedergällning för alla dessa skänker fram-
går däraf, att han energiskt, ehuru förgäfves,
kräfde dem tillbaka, när Fia ledsnade på att
vänta ut Märta Katrina och gifte sig utsocknes.
Det hände äfven, att Anders Johan kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
