Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Karl Henriks tacksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 SNAPSHOTS
der, när jag själf var oförmögen därtill. Måtte
alla unga människor i de kritiska stunderna af
sitt lif finna hjälpare sådana som farbror och
måtte ... Det blef ett helt tal, framsagdt med
all högtidlighet.
Gubben var i extas. Han drack icke obe-
tydligt och talade oafbrutet. Därvid utvecklade
han sin lifsåskådning, förklarade smärtans my-
sterium och återkom gång på gång till fallet
Karl Henrik—fru Hultén som bevis för riktig-
heten af sina teorier.
Den yngre mannen tänkte sina egna tankar
och hörde icke på. Han vaknade till, först då
en fråga upprepades för tredje gången i höjd ton.
— Hvar jag hört det om fru Hultén? Han
funderade skai-pt ett ögonblick.
— Hvar jag fick veta det? Vänta litet.. .?
Jo, det var en affärsvän från hennes hemort —
vi frukosterade tillsamman. En sak farbror,
vi skola naturligtvis inte föra det vidare. — En
kvinna skulle kanske märkt att han ljög, men
farbror lektorn gjorde det icke.
— Nej, nej, det faller af sig själft. Vill du
redan gå, min gosse? sade han. Tack för be-
söket då, och hälsa din hustru så mycket, när
du kommer hem. Säg henne, att en gammal
farbror i Malmö gärna ville se henne och hennes
lilla gosse en gång, när det bär sig.
— Det skall jag, käre farbror, godnatt, god-
natt, tack för i dag. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
