Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den välklädde gentlemannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VÄLKLÄDDE GENTLEMANNEN 95
bekände allt ärligt och oförbehållsamt, som det
anstår en man, för min blifvande hustru, för-
teg intet — —
— Inte en gång mitt namn! framkastade hon.
— Inte en gång ert namn, fröken Linde,
bekräftade han med berättigad stolthet.
— Hvad sade Blenda Pettersson om det?
undrade den unga damen.
Den välklädde gentlemannen rätade på sig.
— Min hustru är född friherrinna Gaan,
sade han högdraget. Jag trodde, att mitt gifter-
mål var mera allmänt bekant.
— Förlåt mig, men det är då ganska för-
klarligt, att jag trodde det var Blenda Pettersson.
— Pettersson? — lilla Pettersson var söt,
men det hade varit mot mina principer — —
Förlåt, fröken, att jag tränger mig fram. Jag
tyckte det var min svåger, baron Gaan vid
Kronprinsens, som stod på perrongen. Hvart
tog han vägen — i kupén intill —? Ja, då
får jag väl söka upp honom. Adjö, adjö, lyck-
lig resa!
Den unga damen hugade sig förbindligt.
Ensam, sjönk hon tillbaka mot ryggstödet
och slöt ögonen. Öfver hennes orörliga drag
låg åter det uttryck, som de få, hvilka varit
någon tid i helvetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
