Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Fräulein Hennings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 SNAPSHOTS
som jag, och jag har aldrig sett en karl, som
såg bättre ut eller hade ett mera förledande
sätt. Att han roade sig med mig, det visste
jag från början, så jag har ingenting att före-
brå honom. Men det bekymrade mig ganska
föga. Det var ingen emersonsk vänskap, det
var flirt och — nåja, på den tiden mätte jag
inte mina känslor eller vägde mina ord och
handlingar. Jag var ett sådant barn, att jag
fann det orimligaste nöje i att reta upp pen-
sionatets alla damer emot mig, de unga voro
afundsjuka och de gamla shokerade. För de
rena är ingenting rent, det har nog fru Krok
gett akt på.
Där fanns en afskyvärdt sipp gammal mam-
sell, som gjorde sig till, och som inte vågade
sitta i förmaket, när ett par herrar voro inne,
utan att ha en chaperon; kära fru Krok, hvad
jag förfärade henne! På den tiden var det
ännu roligt att lefva.
— Alice har varit med om mycket sedan
dess, sade jag med en blick på de hårda lin-
jerna kring hennes mun.
— Ja, svarade hon med en rysning, men
nu skall fru Krok höra, hur illa jag bar mig
åt mot fräulein Hennings. Utan samvetskval
vräkte jag henne åt sidan. Tänk ändå, hon var
ju en fin och bildad människa, hon hade varit
mycket god mot mig, och jag tror alt hon höll
af mig. Om jag bara velat, hade hon blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
