Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Fräulein Hennings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄULEIN HENNINGS 115
mig en nyttig och trofast vän i alla dagar. Tror
fru Krok, att det höll mig tillbaka? Nej men.
Jag var ohöflig mot henne, jag lät henne be-
gripa, alt hon var i vägen, jag afslog alla hennes
anbud. Jag bara tänkte på den italienske
doktorn och låtsade, som om fräulein Hennings
vore luft. Nog visste jag hvems vänskap som
var den rätta, och att italienaren bara tänkte
på sig själf, men likafullt–––-Säg mig, är
inte alla kvinnor likadana? Förkastar de inte
den mest oegennyttiga vänskap af en kvinna,
ifall den inte låter förena sig med deras kärlek
till den mest själfviske af män? Hellre låta för-
störa sig af en man än vara vän med den för-
träffligaste af kvinnor. Hvad vi ändå är egen-
domliga! Inte underligt att männen gör med
oss som de vill, eller hur, fru Krok?
— Alice liknar en liten flicka, svarade jag,
hvars mamma hade ett födelsemärke på kinden.
Flickan kunde inte tänka sig annat än att alla
mammor hade ett likadant märke, hon trodde
det hörde till.
— Skulle jag vara olik de andra, menar
fru Krok? Det tror jag knappast, men om så
vore, skulle det uppriktigt glädja mig — för de
andras skull, sade Alice med sitt kalla, gäckande
småleende.
— Alice har inte" talat om, hur fräulein
Hennings tog Alices beteende, inföll jag.
— Å, fräulein Hennings var inte en af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
